Stäng fönster KÄVLINGE HOFTERUP 34:1 - husnr 1, HOFTERUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HOFTERUPS KYRKA (akt.) | |
| 2014-10 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Hofterups kyrka uppfördes senast under 1100-talets första hälft och helgades åt St Andreas. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med fyrsidigt långhus, ett smalare och lägre kor och en absid. Förmodligen försågs kyrkan med motställda portaler och ett blytak. Flertalet romanska kyrkor hade plant innertak av bräder, men att röstet mellan kor och absid murades upp till nock antyder, att Hofterups kyrka möjligen haft en öppen takstol. Murarna uppfördes som skalmurar, delvis i s.k. opus spicatum, en romansk murteknik där murstenarna ställvis placeras som kornen i ett ax. Tekniken användes främst i dekorativa partier, men också till grövre konstruktioner, och har getts dateringar ända ner till 1000-talet. Enligt en arkeologisk undersökning av C.G. Schultz kan kyrkan möjligen vara byggd redan runt 1080, vilket skulle göra den till en av våra allra äldsta stenkyrkor. Kyrkans inre försågs med kalkmålningar, som bedömts vara utförda av Finjagruppen mellan 1125-1150. Tornet är romanskt och troligen något sekundärt, kvadratiskt och smalare än långhuset. Tornets bottenvåning, långhuset och koret täcks med valv under 1300-talet eller början på 1400-talet. Långhusvalven förses med gotiska kalkmålningar av provinsiell typ. För att nå tornets övre plan byggs en utvändig trappa. Ett vapenhus mot norr tillkommer och den södra portalen muras igen, kanske vid samma ombyggnadstillfälle. Absidvalvet rasar in på 1700-talet, och man tvingas avlasta konstruktionen med ut-vändiga strävpelare mot tribunbågens båda anfang. Under seklet görs åtskilliga ommurningar av flera av kyrkans murar, som befinner sig i mycket dåligt skick, liksom mindre reparationer av tak, golv och fönster. 1769-73 görs en större reparation av kyrkan. Bly- och tegeltaken läggs om och taklagen repareras med till stor del nytt virke. Golvet läggs om och förses med en ny underfyllning. 1851 genomförs en tillbyggnad av kyrkan, som utvidgas med en korsarm åt norr, samtidigt som vapenhuset rivs. Yttertaken repareras och en utgång tas upp genom absiden. Tornet förhöjs och får en portal i väster. Tornets översta våning inreds för de klockor, som fram till dess inrymts i en klockstapel. Den rivs vid ombyggnaden och virket säljs på auktion. Långhuset täcks med brädgolv av samma typ som lagts i nykyrkan. 1912 utförs en stor interiör renovering under Theodor Wåhlins ledning. Västportalen byggs om och får ett tympanon. Ett trapptorn uppförs i hörnet mellan tornet och nykyrkan. Tornet får en ny takhuv. De gotiska målningarna, som man förkalkat i början på 1700-talet, tas fram liksom fönstret i korets norra fasad. Delar av den gamla fönsterramen hittas inmurade i öppningen. Fönsteröppningarna får sin nuvarande utformning. Kyrkan får ett nytt golv av kalksten och ny bänkinredning. Valvet i tornets bottenvåning rivs och ersätts med ett brädtak. Tornbågen muras om och får nya öppningar till långhuset från orgelrummet och vapenhuset. En ny orgelläktare installeras och innerdörrarna nytillverkas. All fast inredning renoveras eller nybyggs. Arbetena under 1900-talets andra hälft har framför allt varit inriktade mot förvaltning och underhåll. Inredningen har ommålats och kalkmålningarna liksom flertalet fasta inventarier har konserverats. El- och värmeanläggningar installerades vid seklets mitt. Yttre restaureringar genomfördes 1930 och 1977. Absidens ytterdörr tillkom 1984, då den ersatte en tidigare dörr med samma utseende. De senaste större arbetena genomförs 2002, då blytaket på absiden byts ut, fasaderna renoveras och vinden rengörs. Takblyet tillverkas av de plåtar, som tidigare täckt kortaket. |
