Stäng fönster ESLÖV BILLINGE 42:1 - husnr 1, BILLINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Billinge kyrka (akt.), BILLINGE KYRKA (akt.) | |
| 2016-11 |
| Historik |
|---|
|
Den ökade befolkningsmängden under 1800-talet ledde på många håll i landet, inte minst i Skåne, till att medeltida kyrkor kraftigt byggdes om eller revs till förmån för nyuppförda kyrkor. I Billinge hade en romansk kyrka byggd i höörsandsten uppförts vid slutet av 1100-talet. Kyrkan mätte 17 x 5 meter och bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid. Kyrkklockorna hängde i en fristående klockstapel. 1863 revs den medeltida kyrkan och allt som inte kunde användas till den nya kyrkan, inklusive all fast inredning, såldes på auktion. För ritningarna till den nya helgedomen stod den unge domkyrkoarkitekten och sedermera överintendenten Helgo Zettervall, som också kom att bli fanbärare för den nygotiska kyrkoarkitekturen i Sverige. Kyrkan, som uppfördes på samma plats som sin romanska föregångare, var planerad att invigas 1864, vilket också minnesskylten över västentrén anger. Då byggmästaren försvann till USA efter att ha insett att han inte skulle kunna färdigställa kyrkan till överenskommet pris drog bygget dock ut på tiden. Den regniga sommaren 1864 sägs också haft del i förseningen, och det dröjde till den 27 augusti 1865 innan kyrkan slutligen kunde invigas. Den första förändringen i kyrkan sker 1893 då skiffertaket läggs om. 1898 installeras värme i form av två vedkaminer placerade vid mitten av långhusväggarna. 1930 genomförs den första övergripande restaureringen under ledning av länsarkitekt Nils A. Blank. Fokus ligger på att förbättra inneklimatet och det är nu som vindarna isoleras och innerfönster och -dörrar tillkommer. Bänkkvarteren ställs på trägolv och vedkaminerna byts ut mot så kallade expresskaminer. Därtill utförs måleriarbeten utvändigt och invändigt. Vid mitten av 1940-talet installeras elektricitet i kyrkan. Under ledning av den nyligen tillträdde domkyrkoarkitekten Eiler Græbe genomförs en ombyggnad där utrymme nya utrymmen för sakristia och förråd skapas genom att utrymmet under orgelläktaren till stora delar byggs in. Dessutom schaktas det ut för källare under långhusets nordvästra del där bårhus inrättas. Nästa steg i kyrkans värmetekniska utveckling tas 1968 då oljeeldad vattenburen centralvärme installeras. Pannrummet förläggs till källaren och nytt bårhus inrättas i en befintlig ekonomibyggnad på kyrkogården. Det nya värmesystemet får dock ödesdigra effekter för kyrkans träinventarier som snart drabbas av skadedjursangrepp, färgflagning och torrsprickor. 1975 genomförs en utvändig restaurering av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Arbetena är främst underhållsmässiga, bland annat byts skadat fasadtegel ut, yttertrappor sätts om och trasiga plåtarbeten lagas. 1988 restaureras bänkkvarteren av Thofts Bygg- och målerifirma och tre år senare genomförs arbeten till följd av de problem som framför allt taket vållat under en längre tid. Dessa läggs om samtidigt som fasaderna foglagas och kompletteras med nytt tegel. Även fönstren renoveras, och byts i vissa fall även ut mot nytillverkade. 2006 restaureras de bemålade korfönstren. |
