Stäng fönster ÖRKELLJUNGA EKET 1:103 - husnr 2, RYA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Rya kyrka (akt.), RYA KYRKA (akt.) | |
| 2016-09 |
| Historik |
|---|
|
Rya gamla kyrka Den nuvarande kyrkan har haft en medeltida föregångare som är bevarad som ruin i Rya tre kilometer från den nuvarande kyrkan. Den romanska kyrkan som sannolikt byggdes omkring sekelskiftet 1100/1200-talet bestod av långhus och rakslutet kor av sten samt platt innertak av trä. Eventuellt hade Herrevadskloster inflytande över kyrkbygget. De ägde jordegendomar i Rya socken och dopfuntens utformning brukar hänföras till Herrevadskloster. På 1400-talet slogs valv som försågs med kalkmålningar. Ett vapenhus uppfördes framför sydportalen. I början av 1700-talet påtalar kyrkoherden att det regnade in genom valven. 1715 byggdes kyrkan till med en träutbyggnad och på den placerades ett torn. Kyrkan hade blivit för liten och var i dåligt skick när sockenstämman 1856 beslutade att bygga en ny kyrka. I församlingen bodde då tusen invånare men kyrkan rymde endast 132 personer. 1875 såldes kyrkans inventarier på auktion liksom även tak, bjälklag och valvens tegel. Kvar lämnades endast gråstensmurarna som förföll fram till 1941 när kyrkoruinen restaurerades. 1957 reparerades ruinen igen, murkrönen putsades med cement och fönsterbröstning täcktes med cementplattor. 1967 sattes en klockstapel med nygjuten klocka upp intill kyrkoruinen. Idag används kyrkoruinen till friluftsgudstjänster och även vid dop och bröllop. Rya nya kyrka Ritningar till den nya kyrkan gjordes antagligen av byggmästaren och muraren J Hallberg. Ritningarna reviderades och godkändes av J F Åbom på riksantikvarieämbetet 1872. Hallberg var byggmästare vid uppförandet av kyrkan som invigdes 1875. Entreprenadsystemet ledde till bristfälligt byggda kyrkor på flera orter. Rya kyrka har haft murverksproblem från början och tegelstenar har bytts flera gånger. 1928 gjordes en renovering efter domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlins handlingar. Teglet hade vittrat och delar av fasaden, torn och västfasad, bekläddes med halvstens Börringetegel. Ytterdörrarna byttes till nya ritade av Wåhlin. Predikstolen flyttades och byggdes om. 1949-50 gjordes en omfattande renovering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Vittrat tegel byttes. Två sidoingångar murades igen. Absidens övre del byggdes om, de små gavelspetsarna togs bort och en ny taklist murades. Papptaket byttes till galvad plåt. Nytt undergolv av betong göts. Nytt tegelgolv i sidogångarna, kalksten på trappan, brädgolv i bänkarna. Helt ny bänkinredning. Nytt altare och altarskåp tillkom. Ny ytterdörr till sakristian. 1970-71 togs bänkarna bort under orgelläktaren, utrymmet byggdes in och toalett, sakristia och kapprum inreddes med nytt tegelgolv och ny trappa till orgelläktaren tillkom. Skärmväggen vid altaret togs bort. Ritningarna gjordes av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Fukt, saltutfällningar och vittrat tegel i murverket har varit ett bekymmer. Cementhaltig puts kan ha förvärrat problemet. Interiör renovering gjordes 1990 då interiör och inventarier målades. 1993 renoverades fasaden, 4000 stenar byttes ut, två strävpelare murades om. Tornets fasader gjordes vattenavvisade genom ett hydrofoberande medel. Fönster, luckor och järndetaljer målades. Ny trappa och handikappram av granit tillkom. Ritningarna gjordes av Forsberg&Wikerstål Arkitektkontor. |
