Stäng fönster PERSTORP PERSTORP 21:6 - husnr 1, PERSTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Perstorps kyrka (akt.), PERSTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2016-05 |
| Historik |
|---|
|
De äldsta delarna av Perstorps kyrka uppfördes runt 1250, en ålder som satts utifrån arkeolog Barbro Sundners dendrokronologiska datering av det till stora delar bevarade medeltida taklaget. Kyrkan byggdes intill Perstorpsån och gavs det typiskt romanska grundschemat med tvåkvadratiskt långhus, ett lägre och smalare kor och en halvrund absid. Långhuset hade några högt sittande fönster och entréportaler mot norr och söder. Till kyrkan var kopplat ett rektangulärt torn av samma bredd som långhuset och med en västportal. Tornets ursprungliga funktion är okänd; det kan ha hyst en klocka, men också varit magasin, försvarsrum, doprum eller gravkammare, kanske förbunden med någon storman. Det har föreslagits att de romanska västportalerna användes för patronus, men de kan också ha använts i processioner kring kyrkan, då man rörde sig genom portalerna. Det är likaledes möjligt att bygget övervakades av cisterciensermunkarna, som lär ha varit inblandade i många kyrkobyggen i trakterna runt Herrevad. En stor del av sockenborna var dessutom tiondeskyldiga till klostret. Ungefär 1504 byggs en klockstapel sydöst om kyrkan. Klockstapeln beskrivs närmre under kapitlet ”Byggnader på kyrkogården, klockstapeln”. Omkring 1540 rivs tornets översta plan, och dess bottenvåning integreras med långhuset. Tornets östvägg bryts ned helt. Inga spår finns efter något murat valv över tornkammaren. Därefter byggs taklaget om med ett gemensamt sadeltak över hela kyrkorummet. Kanske tillkommer vapenhuset i söder och långhusets två kryssvalv samtidigt, men de kan också vara äldre. Både valvslagningen och vapenhusbyggandet blommade i Skåne under 1400-talet för att kulminera i början på 1500-talet. Med reformationen förändrades de skånska kyrkorna radikalt. Fönstren förstorades så att besökarna kunde se och läsa, och kyrkorummet rensades från katolicismens helgonbilder. Istället försågs långhuset med predikstolar, altaruppsatser, bänkar och andra sniderier. Perstorps kyrka ska ha eldhärjats vid 1600-talets slut, och troligen tvingades man att förnya delar av dess inredning efter branden. Den nuvarande altaruppsatsen är från tidigt 1600-tal, predikstolen och dopfuntsbaldakinen från 1700-talets mitt. 1836 upptäcks en svårlagad spricka i norra kormuren. Det beslutas därför att riva absiden och ersätta den med en raksluten korutvidgning, som gav plats åt en sakristia bakom altaret. Korets östra del täcks av ett välvt trätak. Möjligen tillkommer även tunnvalvet i vapenhuset vid detta tillfälle. Kyrkan får på så sätt nuvarande utbredning. 1898-99 görs en inre renovering av kyrkan. Triumfbågen förstoras, bänkarna byts mot öppna soffor, en orgel sätts in och nytt brädgolv läggs. Flera av åtgärderna återställs redan 1935, då Eiler Graebe återigen förser kyrkan med slutna bänkar, samtidigt som triumfbågen avsmalnas. Dessutom byts de små korfönstren ut mot nya. I början av 1900-talet ersätts kyrkans gamla plåttak med nuvarande tegelpannor. De syns på kort från 1915, men inte på bilder från 1905, och måste således ha lagts någon gång mellan dessa år. 1915 tillverkas dessutom en ny dörr till vapenhuset. 1954 byggs nuvarande orgelläktare enligt Eiler Graebes förslag, samtidigt som en ny orgel installeras. Även brädtaket ovanför läktaren förnyas. 1963 renoveras kyrkan på nytt under Eiler Graebes ledning. Golvnivåerna sänks och nya golv läggs i hela kyrkan. Ett gråstensgolv tas fram i vapenhuset, i långhuset läggs tegel och i koret kalksten. Koret och sakristian avskiljs med en vägg av hyvlade furubrädor, delvis tagna från den föregående avbalkningen. Bänkarna ställs på ett spontat brädgolv. Korfönstren från 1935 behålls, men övriga fönster förnyas liksom portarna. Den södra portalen breddas, och till den nya dörren överförs smidet från 1915 års dörr. Fasaderna putslagas med kc- bruk och avvattningen görs om helt. Under arbetet görs flera intressanta iakttagelser; man hittar och frilägger den romanska västportalen, och upptäcker rester av den ursprungliga sydportalen ovan dörren mellan lång- och vapenhus. Portalens nedre del justeras, och en gotisk ekdörr som tillhört kyrkan återbördas från Malmö museer för att sättas in i öppningen. I långhuset påträffar man spår efter en gravkammare från 1700-talets slut, liksom av några fågelliknande kalkmålningar. 1983 och 1985 målas kyrkan om, först interiört och sedan exteriört. Nya puts- och målningsarbeten görs bl.a. 1999-2001, bl.a. omkalkas fasaderna. Gjorda arbeten sedan dess omfattar t.ex. översyn av elsystemet och installation av klimatstyrning 2011. |
