Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster PERSTORP ODERLJUNGA 26:1 - husnr 1, ODERLJUNGA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Oderljunga kyrka (akt.), ODERLJUNGA KYRKA (akt.)
2016-05
Historik
Oderljunga har haft kyrka sedan medeltiden. Den uppfördes kanske under inflytande av cisterciensermunkarna vid Herrevadskloster, som anses ha haft en viktig roll som kyrkobyggare då det kyrkliga livet började organiseras i socknar under 1100- och 1200-talen. Den tidigare romanska kyrkan hade ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och en halvrund absid. Kyrkan hade, vad vi vet, inget torn utan en fristående klockstapel. 1799 uppfördes en korsarm mot norr.

Den snabbt växande befolkningen och den fallfärdiga klockstapeln initierade tankar på tillbyggnader. Under 1800-talets första hälft gjordes flera förslag på nytt torn och utökning av den gamla kyrkan. Ritningar gjordes av A. Almfelt, C G Brunius och J.W. Gerss. Inget av dessa förslag förverkligades. Det fanns många motstridiga åsikter i byn huruvida den gamla kyrkan skulle byggas till eller rivas men man kom fram till nybyggnad. En ny kyrka uppfördes 1852-1854 efter ritningar av Johan Hawerman. Hela den medeltida kyrkan revs men korsarmen från 1799 behölls som ombyggd ingår i den nya kyrkan.
Hawerman, 1812-1885, kom från en arkitektfamilj med två bröder som också var arkitekter. Han var lärare på Konstakademin och förste arkitekt vid Överintendentämbetet i Stockholm. Han har ritat ett 100-tal ny- och ombyggnader av kyrkor. Bland hans nybyggda kyrkor finns bland annat Härnösands domkyrka, Halmstad by kyrka och Torekovs kyrka.

1900 lades nytt golv i kyrkan, i koret lades tegelplattor.
1925 ersattes papptaket med tegeltak.
1936 genomfördes en renovering efter handlingar av Charles Elmström. Nytt värmesystem infördes och nuvarande sittbänkar utmed väggarna tillkom. Samma år inrättades ett nytt större vapenhus med tre dörrar till kyrkorummet.
1955 gjordes en renovering och ominredning under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Kaj Siesjös stora al frescomålning tillkom på korväggen. Före 1955 pryddes korväggen av fyra halvkolonner med målade bågar. Norra korsarmen inreddes till dopkapell och läktaren togs bort. Den gamla altaruppsatsen flyttades hit och placerades framför ytterdörren som sattes igen.
1976 gjordes en renovering efter handlingar av Torsten Leon-Nilsson som innebar bland annat att innerfönster med järnbågar sattes in. Städförråd och toalett inreddes i vapenhuset. Tunnvalvet målades gult, tidigare var det ljust blått eller grått. Läktarräcken förhöjdes. Textilskåp tillkom i långhuset.
1990 ändrades norra korsarmen från dopkapell till gudstjänstkapell. Det murade altaret togs bort och ett fristående altare sattes in. Ytterdörren murades igen på insidan och återställdes på utsidan. Dopfunten flyttades.
Takstolarna åtgärdades efter hussvampsangrepp och flera takstolsdelar byttes 1994 och 2000. Korfresken rengjordes och konserverades 2009.
Huvudentrén har gjorts tillgänglig med en ramp och trappan har byggts om 2010.