Stäng fönster JÖNKÖPING GRÄNNA KYRKA 1 - husnr 1, GRÄNNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GRÄNNA KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Den första kyrkobyggnaden på platsen uppfördes under 1100- talet som en romansk stenkyrka. Kyrkan fick under 1200-talet sin dopfunt vilken fortfarande återfinns i kyrkan. På 1400-talet valvslogs kyrkan och under det att den Braheska eran inletts gjordes flera förändringar som kom at få stor inverkan på kyrkans uttryck. 1673 lät greve Per Brahe d.y. bekosta uppförandet av ett nytt stentorn vid kyrkans västra gavel. Redan tidigare hade han försett kyrkan med en ny dopfunt. Ytterligare en utvidgning av kyrkan genomfördes under 1689-96 då kyrkorummet förstorades mot norr och söder. Arkitekt bakom utvidgningen var Erik Dahlbergh. 1719-22 smyckades kyrkorummet genom kalkmåleri utfört av målaren Edvard Orm samt några år senare anskaffades en ny altartavla. Den utfördes av bildhuggarna Anders Ekeberg och Magnus Ullberg. 1889 utbröt branden och kyrkan kom att i det närmaste totalförstöras. När elden släckts stod endast de sotiga murarna stående. I de efterkommande återuppbyggnadsdiskussionerna fördes flera olika alternativ fram. Flera alternativ förespråkade att alla rester från den gamla kyrkan skulle tas bor och en helt ny kyrkan byggas. Det alternativ som kom till genomförande upprättades av arkitekt Gustaf Petersson som var verksam vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Återuppbyggnaden gjorde under perioden 1892-95 och i samband med det installerades en ny orgel vilken byggdes av Åkerman & Lund. En genomgripande restaurering genomfördes 1935 efter program av Johannes Dahl, Tranås. Vid restaureringen murades fönstren vid norra och södra läktaren igen och rundfönstren minskades i storlek. Fasaderna sågs över utvändigt och putslagades och avfärgades, invändigt rengjordes väggytorna innan de putslagades och avfärgades. Taket hade visst läckage och tätades med asfaltemulsion. Invändigt betydde restaureringen tämligen stora förändringar. Golvbeläggningen i kyrkan var inför restaureringen av varierande art där trägolv samsades med keramiska plattor. Nu omlades stora delar av golvytorna och ersattes med en ny kalkstensbeläggning. I koret plockades det ursprungliga träaltaret bort och ett nytt murat altare tillkom, på altaret lades en kalkstensskiva. Takvalven var innan restaureringen klädda med pärlspontpanel vilken nu ersattes med släta brädor som målades, bänkinredningen ombyggdes och de partier som var utförda med pärlspont inkläddes med masonit. Färgsättningen gjordes mer kulört där bänkinredningen gavs en grågrön grund med rostbruna inslag. Pelarna som bar läktarna marmorerades i en harmonierande färgskala medan läktarbarriärerna målades i en ljusare färgställning med inslag av rött och klart grönt. Väggytorna avfärgades i en varmgrå ton och takvalven i en mörkgrön kulör med en kraftigt markerad taklist. Under följande år görs främst åtgärder av mer underhållskaraktär, det handlar om en ombyggnad av orgeln och 1955 lades taket om med kopparplåt. Takomläggningen följdes av installationen av ett nytt elektriskt värmesystem som utfördes efter ritningar av Rejlers Ingenjörsbyrå i Jönköping. Det utfördes även en del konserveringsarbeten under perioden.1986-87 genomfördes den senaste genomgripande restaureringen av kyrkans interiör. Arbetena genomfördes under ledning av Rolf Berghs arkitektkontor och innebar en väsentlig omdaning av kyrkorummet. Restaureringen omfattade även en del exteriöra arbeten där putslagningar gjordes och dräneringsarbeten utfördes kring kyrkan. Korfönstrens glasmålningar renoverades i Winfred Baiers atelje. Golvet i kyrkan plockades upp och ersattes med ett nytt kalkstensgolv, i samband med golvarbetena genomfördes en arkeologisk undersökning som visade läget för den medeltida kyrkans grundmurar samt att dessa klarat sig bättre efter branden 1889 än murarna efter 1600-talsutvidgningen. De tre läktarna som fanns i kyrkan sammanbyggdes med halvöppna bryggor. Under läktarna tillskapades samlingsrum och en ny sakristia m.m. toaletter placerades i vindfången mellan vapenhusen och kyrkorummet. Färgsättningen bibehålls i den gröna skala som utfördes i samband med restaureringen på 1930-talet. Kyrkorummet omdisponerades efter tidens idéer om ett mer flexibelt kyrkorum med kyrkotorg och ett litet Mariakapell. Vid restaureringen placerades inventarier och detaljer från den äldre kyrkan ut som utsmyckning i kyrkorummet. |
