Stäng fönster JÖNKÖPING LEKERYD 9:1 - husnr 1, LEKERYDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LEKERYDS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Historik Lekeryds kyrka är sannolikt uppförd under 1200-talets förra hälft. För en sådan tolkning talar absidens lisener och rundbågsfris, vilket setts som en infl uens från den östgötska kyrkoarkitekturen. Denna är direkt påverkad av Linköpings domkyrka och dess senromanska rundbågsfriser. En datering till 1200-talets förra hälft är också relevant för dopfunten. Ett fynd av en kolonnbas av sandsten visar att kyrkan haft en romansk portal. En sakristia tillkom senare under medeltiden. I och med 1600-talet försågs kyrkorummet med predikstol och slutna bänkkvarter, en följd av den lutherska lärans tonvikt på predikan. 1737 förlängdes långhuset åt väster. Vid detta tillfälle bör triumfbågen ha rivits och de nuvarande innertaken lagts in. 1758 införskaff ades en åttastämmig orgel, tillverkad av Jonas Wistenius, Linköping. En altaruppsats donerades 1764 av Carl Christopher Ribbing på Ulfsnäs. Upphovsman var Johan Ullberg. 1768-69 uppfördes ett torn under ledning av kommissarie Jacob Uhrberg i Poarp, Lekeryd. Inspirationen till dess avslutning med balustrad, hörnobelisker och barockhuv torde ha kommit från Säby kyrka, där det föreslagits att Uhrberg varit involverad. Liknande tornöverbyggnader ritade han för kyrkorna i Gränna och Öggestorp. Bara Säbys är bevarad, vid sidan av den sedermera förändrade tornöverbyggnaden i Lekeryd. 1782 dekorerades taket av målaren Olof Rosenblad, Gränna. 1877-78 genomgick kyrkan en omfattande renovering i tidens anda. Torntaket ombyggdes efter ritning av arkitekt Otto August Mankell vid Överintendentsämbetet. Därvid ersattes plantaket med balustrader och obelisker av en enkel huv, medan takkonstruktionen där ovan i princip bibehölls. De nuvarande fönster- och portöppningarna togs upp, bl.a. ett nu igenmurat fönster i absiden. Vid detta tillfälle torde de gamla portarna åt söder igenmurats, liksom de romanska fönsteröppningarna. På takens spåntäckning lades nya läkt och enkupigt tegel. Absidtaket omtäcktes med svartplåt. Sakristigaveln reveterades. Invändigt avlägsnades större delen av inredningen. Den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen med ekådring. Predikstol, altarring och läktare nytillverkades och målades i vitt och guld. Altaruppsatsen ersattes med ett enkelt förgyllt träkors. Större delen av gamla inredningen lämpades upp på tornvinden. Takmålningarna övermålades med vit färg. Troligen infördes uppvärmning medelst kaminer vid denna tid. 1888 bygg- des en ny orgel om tolv stämmor av Erik Nordström, Eksjö. Det är oklart om denne återanvände stämmor från Wisteniusverket. 1914 renoverades verket av Johannes Magnusson, Göteborg, varvid två stämmor utbyttes och crescendo tillfogades. 1922 renoverades kyrkan utan vederbörligt tillstånd. Arbetena skulle egentligen endast omfattat lagning av fasadsprickor (orsakade av en jordbävning 1905), kalkning och svartmålning av plåt samt invändig ommålning i befi ntlig färgsättning. När målaremästare Ström från Tenhult upptäckte takmålningarna erbjöds han att ”restaurera” dessa. Målningarna kom då att mer eller mindre nymålas med blank oljefärg och en slingdekor applicerades på hålkälet ”efter äldres hågkomster”. Detta omöjliggjorde ett återställande av taket till ursprungligt skick, vilket väckte kraftiga reprimander från Byggnadsstyrelsen, liksom väggarnas fältdekor och absidens målade dekorering med draperier och stjärnhimmel. Styrelsens inspektör, sedermera Jönköpings stadsarkitekt, Göran Pauli summerade intrycket efter ett besök med ”gräsligt, övermåttan gräsligt”. Han påpekade att kyrkan med ett återbördande av de gamla inventarier som bevarats, kunnat ”med en förståndigt ledd restaurering bliva en verkligt vacker helgedom”. Triumfkrucifi xet hade vid detta tillfället satts upp på altaret efter en uppmålning. 1924 gavs tillstånd för insättning av innanfönster. 1947 omlades golvet i sakristian. En genomgripande restaurering ägde slutligen rum 1951-52 efter program av arkitekt Ärland Noréen, Byggnadsstyrelsen. Platskontrollant var landsantikvarie Gunnar Svahnström. Man hade ambitionen att med hjälp av bevarad inredning återföra kyrkorummet till det skick det hade innan 1877. De sotande kaminerna ersattes av elvärme. Även belysningen elektrifi erades. Större delen av 1800-talsinredningen borttogs och nya golv lades in. Ribbingska gravhällen påträff ades och fl yttades upp i nivå med nya golvet. Absidfönstret igenmurades. Altaruppsats och renässanspredikstol återbördades efter konservering utförd av Sven Wahlgren, Kalmar. Denne svarade även för konserveringen av altarskåpet, som fi ck nya dörrar, liksom för madonnan och triumfkrucifi xet. En ny sluten bänkinredning tillverkades med bevarad bänkdörr och gavel som förebilder. En ny altarring tillverkades anpassad till den gamla inredningen. Den troligen ursprungliga sakristidörren återinsattes. Läktarbröstets dockor ersattes av fyllningar. Väggarnas dekorering avlägsnades och de kalkavfärgades ånyo. Snickerierna oljemålades i anslutning till färgen på de gamla inventarierna med inslag av marmoreringar. Utvändigt bibehölls 1800-talets spritputs men gamla öppningar markerades. Absiden befriades dock från spritputs och rundbågsarkaderna slammades tunt. Alla fasader kalkavfärgades. 1952 om- och tillbyggdes orgelverket av Nils Hammarberg, Göteborg. Stämantalet utökades till 16, varvid en andra manual tillkom. 1973 byttes den rostskadade järnplåten på tornhuven mot kopparplåt, i likhet med spirans täckning. 1981 byttes den läckande svartplåten på absidtaket mot ny kallvalsad svartplåt. Arkitekt var Lars Löfstedt, Jönköping. Samme arkitekt stod 1982 för lagning av fasadpusten och dess omkalkning, varvid även de exteriöra snickerierna ommålades. 1986 installerades en kororgel, byggd av Johannes Künkel, Lund, med fasad ritad av arkitekt Per Rudenstam, Huskvarna. 1987 konserverades en stor del av den bemålade inredningen och inventarierna av Ola Westerudd från Jönköpings läns museum. Det till följd av uppvärmningen tidvis allt för torra klimatet i kyrkorummet hade orsakat uttorkningsskador och färgsläpp. Altaruppsats, altarskåp, predikstol och madonna genomgick fästning av färg och rengöring. En ny evangelistbild målades i tomt fält på predikstolen. 1990 reparerades orgeln av Mårtensson, Lund. 1995 gavs tillstånd att ta bort den främre bänkraden för att skapa plats för kör och dopsällskap. 1996 stod arkitekt Bo Wiksfors, Huskvarna, för en renovering av vapenhuset. Handikapptoalett och städskrubb byggdes in. Nytt golv inlades. Nya dörrar tillverkades till långhus och läktare i likhet med befintliga. Framför entrén ordnades en ny trappa med handikappramp. 2001 omlades yttertaken med nytt enkupigt tegel i enlighet med förslag av Sivert Holmberg, KBR, Lekeryd. Rötskador åtgärdades. 2004 delades altarringen i tre delar för att bli flyttbar och fick ny klädsel. 2005 reparerades orgeln av Ålems orgelverkstad varvid man delvis återställde den ursprungliga romantiska klangen. Läckor tätades, crescendoskåpet avlägsnades, nya registerandrag tillverkades i likhet med de ursprungliga och intonationen justerades och inriktades mot Nordströms ideal och praxis. Orgelfasaden som gråmålades 1951 återfick den ursprungliga färgsättningen i vitt och guld. |
