Stäng fönster JÖNKÖPING MÅNSARP 1:182 - husnr 4, MÅNSARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MÅNSARPS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
1846 beslutade sockenstämman att låta bygga en ny kyrka emedan den gamla var för trång och därtill förfallen. Man kontrakterade byggmästare Peter Pettersson i Tåå som då arbetade med uppförandet av Åkers kyrka. Denna kom också att stå som förebild för Månsarps kyrka. De ritningar som sändes in till Överintendentsämbetet modifierades 1848 av arkitekt Johan Adolf Hawerman. Det var denna ritning som sedan följdes vid uppförandet 1853-54, med undantag för lanterninens gjutjärnsspira, skänkt av bergslaget. Inspirationen till denna bör ha kommit från den nygotiska gjutjärnsspira som Riddarholmskyrkan fick 1838. Kyrkorummet försågs 1857 med en 12-stämmig orgel, byggd av August Rosenberg, Vadstena. 1899 utbyttes den mycket enkla altartavlan mot en ny, målad av Carl Jonson, Bredaryd. 1922 restaurerades kyrkan under ledning av Jönköpings stadsarkitekt August Atterström. Ritningarna omarbetades och kompletterades något av arkitekt Gunnar Wetterling vid Byggnadsstyrelsen. En varmluftsanläggning (Ebbes bruk) installerades med pannrum under sakristian, vilken gavs en egen ingång där en järnklädd dörr från gamla kyrkan återanvändes. Nya golv lades in i kyrkorummet. Korets två mellersta fönster igenmurades och alla fönster fick innerbågar med färgat glas. Altaret kläddes med fyllningspanel, likaså altarringens insida. Bänkarna gjordes bekvämare genom ökat avstånd och nya sitsar. Ett vindfång ordnades mot porten från vapenhuset. Sakristian fick ny inredning och predikstolstrappa. Sprickor i korväggen åtgärdades genom en dragjärn runt koret. Innertaket isolerades med sågspån. Interiören ommålades i diskret vitt och grått. Exteriörens puts fick en ny avfärgning och snickerierna oljemålades. 1930 införskaffades en dopfunt. 1936 om- och tillbyggdes orgelverket av Theodor Frobenius, Danmark. Antalet stämmor utökades till 19, orgeln gjordes pneumatiskt, fick fristående spelbord och sannolikt även befintligt crescendoverk. Åtta av de gamla stämmorna tycks ha bibehållits oförändrade. 1939 ommålades interiören enligt förslag från Jönköpings stadsarkitekt Göran Pauli. Väggarna kalkades i ljusbrun ton medan fönstersmygar och kor hölls vita. Taket målades med matt oljefärg i blågrå brytning. Den befintliga marmoreringen på taklisten rengjordes. 1948 gavs tillstånd för elektrisk uppvärmning, vilken ersatte varmluftsanläggningen. 1953-54 skedde nästa restaurering, denna gång projekterad av ingenjör Erik Persson på Johannes Dahls arkitektfirma, Tranås. Fasadernas puts lagades med KC-bruk och ommålades med kalkfärg. Fönstersmygarna fick nya solbänkar eftersom de gamla saknade droppnäsa. De nya kom dock att muras in helt horisontalt. Kyrkorummet försågs med nya elektrifierade armaturer. Korgolvet utökades och innerfönstren fick blyinfattat antikglas. Tre bänkrader togs bort i bak, vilket lämnade plats för en ny läktartrappa samt förråd och elcentral. I vapenhuset revs de befi ntliga trapporna och nytt golv av kalksten lades in. Interiören ommålades i gråbeiga toner. 1957-58 försågs korvalvet med dekor av Waldemar Lorentzon från Halmstadsgruppen. Den nya målningen samspelade dock illa med den befi ntliga altaruppsatsen. I syfte att mildra dissonansen borttogs krönet till denna. Interiören ommålades. Väggarna vitmålades med grå brytning, valvet målades i gråblått och bänkarna i ljusgrått med grågröna lister och gulgröna speglar. Altarringen avfärgades i grått och violett. 1971 genomfördes en omfattande fasadrenovering. Skadad puts lagades och ny avfärgning skedde med kalkfärg. Exteriör plåt och snickerier oljemålades. Skador på skiff ertaken åtgärdades. 1977- 78 genomgick interiören en kraftig omdaning under ledning av arkitekt Lars Löfstedt, Jönköping. Huvudpunkten var skapandet av en ”lillkyrka” i koret, i syfte att uppnå större intimitet vid de vardagliga förrättningarna. Som ett led i detta ersattes det befi ntliga altaret av ett fl yttbart för att möjliggöra mässa ”versus populum” och även en ny, fl yttbar altarring tillverkades. Ambo och en sexstämmig kororgel (Johannes Künkel) tillverkades i anslutning till dessa. För att få bort den estetiska splittringen i koret ersattes den befi ntliga altaruppsatsen av ett altarskåp, samstämt med Lorentzons målning. Konstnär var Hans Fagerström, Halmstad. Korbänkarna för präst och kyrkvärd avlägsnades för att ge plats åt körverksamhet, vilket även gällde den främre bänkraden. Två stora rum avskildes under läktaren för samlingsutrymme, kapprum, stolförråd och handikapptoalett. Interiören ommålades varvid väggarna omputsades och målades i mörk ockraton. Sakristian försågs med toalett och nya textilskåp. Klockornas ringning elektrifi erades. Vid mittporten placerades en föga harmonierande handikappramp av metall. I samband med arbetena rengjordes takmålning och f.d. altartavla av konservator Ola Westerudd, Jönköpings läns museum. 1989 reparerades ytterfönstren. 1992 kompletterades belysningen i koret för att underlätta läsning i ”lillkyrkan”. En ljusring i mässing ritades av arkitekt Per Rudenstam och tillverkades vid V Fongs gelbgjuteri, Gränna. 1994 utbyttes den föråldrade eluppvärmningen mot ett nytt elektriskt system från Nordisk Kirkevarme, Horsens. Detta möjliggjorde en mer diff erentierad uppvärmning, skonsammare för bemålad inredning och orgel. Samma år omlades skiff ertäckningen på tornhuv och långhus. Lanterinens plåtklädsel lagades och ommålades. Fasaderna avfärgades med KC-färg, eftersom den befi ntliga, svagt cementhaltiga, putsen var i gott skick. Solbänkarna gavs fall av vit plåt. 2001 handikappanpassades västporten på ett förtjänstfullt sätt och den gamla metallrampen kunde avlägsnas. |
