Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LIDKÖPING LÄCKÖ 1:7 - husnr 8009B, SLOTTSKYRKAN

 Byggnad - Beskrivning

SLOTTSKYRKAN (akt.)
1999-12-31
Historik
Planerna för en slottskyrka fanns med från första början när Magnus Gabriel De la Gardie 1652 tillträdde Läckö. Målsättningen för dess utformning var att den skulle kunna nås på ett bekvämt sätt av herrskapet utan att passera borggården och att personalen skulle kunna nå den från just borggården. Vidare skulle kyrkan ingå i en långtgående regularisering av slottet. Flera olika förslag kom att upprättas allt eftersom. Slutligen förlades kyrkan som en utbyggnad till förborgen. Upphovsman bakom ritningarna var den tyske arkitekten och byggmästaren Matthias Holl, som även genomfört flera av De la Gardies andra projekt. Den ursprungliga mer klassicistiska ritningen inbegrep kupol över koret, mezzaninvåning och pilasterindelning av innerväggar, vilka sedermera slopades.
När De la Gardie föll i onåd hos drottning Kristina 1653 drog han sig tillbaks till Läckö och påbörjade slottets omgestaltning året därpå. Först 1660 kom dock byggnadsarbetena igång på allvar. Två danska krig hade kommit emellan och De la Gardie blev under tiden rikskansler. Holl hade då efterträtts av byggmästaren Franz Stimer, likaså tysk. Denne förenklade Holls ritningar till slottskyrkan. Även De la Gardies ursprungliga plan för ett treskeppigt kyrkorum slopades när byggnadsarbetet igångsattes 1659. Ett viktigt inslag i rummet blev istället de fönsternischer, för vilka apostlaskulpturer beställdes av Johan Werner d.ä. 1654. Werner dog dock 1656, varför de kom att fullbordas av Georg Baselaque från Hamburg, som trädde i De la Gardies tjänst 1669.
Under 1659-1663 restes kyrkans murar och tak samt tornets murar. Kyrkans tak utformades som en altan i likhet med den som då utgjorde förborgens tak, i stil med italiensk barock. 1665 dyker en ny byggmästare upp i handlingarna, Olof Falk. Arbetet fortskred långsamt. 1666 levererades altaruppsats och predikstol från Hans Georg Rausch på verkstaden i Jakobsdal. Fönster, bänkinredning och innertak tillkom även detta år. 1667 höggs golvflisor till kyrkan och beslag förfärdigades till inredningen. Inredning skedde av grevens våning i tornet ovan kyrkan. I bevarade veckolistor m.m. möter vi byggmästaren Olof Falk och hantverkarna Harald snickare, Ambjörn grovsmed, Anders klensmed, Bengt och Arvid stenhuggare, Sven Jonsson stenhuggare, Tohl stenhuggare, båtsmän och soldater. 1668 färdigställdes ett orgelverk av Hans Horn i Göteborg. 1669 utförde Baselaque skulptural utsmyckning till altaruppsats, predikstol och sannolikt även orgelfasad. Vid samma tid tillkom herrskapsläktaren. 1675 uppfördes en sakristia.
Den färdiga kyrkan beskrivs i ett inventarium 1681. Kyrkan och hela förborgen hade altantak med svarvad balustrad. Svalgångar i två våningar löpte runt förborgens insida. Tornets huv var spånad och rödfärgad. Murarna var avfärgade i en ljusgul ton. Fönsterbågarna var rödfärgade. Inredningens gröna färgsättning är oförändrad sedan denna tid. En teckning från 1672 visar att kyrkans altantak blev kortvarigt, redan här har det ersatts av ett sadeltak.
1680 medförde Karl XI:s reduktion att Läckö slott drogs tillbaka till Kronan. De la Gardie försökte rädda undan plafondmålningar m.m. till Kägelholms slott. 1685 mottog hauptman Bengt Papegoja Läckö från Kronan. Kyrkans yttre reparerades, taket täcktes med nya bräder och fasaderna omputsades. 1752 förlänades slottet till greve Carl Gustaf Tessin. Denne lät riva förborgens svalgångar och reparera samt tapetsera herrskapsläktaren. 1771 års inventarium omtalar att kyrkan var "i flera tider mycket litet brukad". Flera av fönstren hade spruckna rutor till följd av vandalisering. 1830 lät slottets dåvarande innehavare generallöjtnant G M Adlercreutz förrätta auktion på kvarvarande inventarier och inredning. "Bilder från kyrkan såldes för 16 styfver paret". 1866 bortfördes orgeln till Ulriksdals slottskapell.
När Kungliga Byggnadsstyrelsen 1925 satte arkitekt Ärland Noreen 1925 i spetsen för en restaurering av slottet så hade det stått öde i många år. Arbetena kom att pågå i nästan 20 år. 1927 genomfördes åtskilliga arbeten i slottskyrkan för att försätta den i ett "värdigt skick". Härvidlag var 1681 års inventarium av sort värde. Tillsammans med Noreen arbetade konservator Alfred Nilsson. Måleri och skulpturer konserverades. Värst åtgångna var de återstående sex tavlorna med trosartiklarna (ursprungligen tolv). De bevarade delarna spändes på ny duk medan de tomma fälten målades i neutral ton. Förlorade skulpturer på ljudtaket ersattes av gipsavgjutningar av de två kvarvarande. Även de försvunna silvertavlorna på altaruppsatsen ersattes av gipsavgjutningar av den enda bevarade. Helhetsintrycket var viktigt. Väggarnas puts lagades. Takets hålkäl försågs med ny väv och plafonderna spändes på ny duk. Rester av kvadermålning på förborgens yttermur togs fram i kyrkorummet. Inskriptionerna på vapenhusets väggar rekonstruerades till stor del. Då man inte avsåg att använda kyrkan under vintertid så nöjde man sig ur bekvämlighetsaspekt med en breddning av bänkarnas sitsar. 1929 återfördes orgelfasaden från Ulriksdal och restaurerades. Den försågs med ett nytt verk från Nordfors & Co i Lidköping, bekostat av Läcköföreningen. Dessa bekostade även insättandet av blyinfattat antikglas i fönstren samma år.
Föga har skett med kyrkan sedan 1920-talets restaurering. 1960-62 omputsades fasaderna med kalkcementputs på nätarmering, ett arbete som utfördes på hela slottet. 1983 renoverades fasaderna och avfärgades på nytt.