Stäng fönster LUND HÄLLESTAD 40:1 - husnr 1, HÄLLESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Hällestads kyrka (akt.), HÄLLESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2015-09 |
| Historik |
|---|
|
Det brukar sägas att Hällestads kyrka uppfördes under 1100-talet. Andra romanska kyrkobyggnader finns i närbelägna orter som Silvåkra, Dalby och Bonderup. Murverksundersökningar har emellertid visat att den nuvarande kyrkan byggdes i mitten av 1400-talet. Den förmodade romanska kyrkan skulle då ha ödelagts vid Karl Knutssons härjningar i Skåne 1452. Några egentliga bevis för denna hypotes finns dock inte. Det vi med säkerhet vet, är att det vid denna tid uppfördes en kyrka med trappstegsgavelförsett och valvslaget långhus samt ett troligen rakslutat kor i öster. Under 1460-talet försågs långhusets två kryssvalv och dess väggar med kalkmålerier. Troligen utfördes målningarna av Vittskövlegruppen. Under 1550-talet byggdes kyrkan till med ett västtorn. Ursprungligen var tornet försett med trappstegsgavlar åt öster och väster. Relativt tidigt försågs (eventuellt redan innan tornets uppförande) kyrkan med gravkor i norr och vapenhus i söder. 1668 ska enligt utsago den dåvarande sockenprästen har påträffat de tre runstenarna som idag är inmurade i korets utvändiga murar. 1744 skadades tornet i ett åsknedslag. Fyra år senare, 1748, brann prästgården och kyrkohusen nr 24, 25 och 26. Hettan från de närbelägna byggnaderna gjorde att kyrkans blytak smälte och delar av sparrverket skadades och fick ersättas. I branden förstördes pastorsämbetets arkiv, vilket förvarades i prästgården. Vid reparationerna av långhustaket ”botades” även tornet ”genom insättning af en mängd bjelkar, som korswis sammanhålla det med tillhjelp af flera jernankare inuti och jernband utom sydwestra hörnet”. Möjligen uppfördes även tornets södra strävpelare i samband med detta. Blyet från kyrktaket såldes till Harlösa kyrka. Sämre bly fick byborna köpa. Taken belades med rött tegel. 1775 togs ett stort fönsterhål upp i långhusets norra mur. En av kyrkans målningar förstördes därmed. Resterna kalkades över. Delar av väggarnas målningar hade förmodligen förstörts redan tidigare i samband med tillkomsten av de senmedeltida utbyggnaderna i norr och söder. Några år senare kalkades kyrkorummets samtliga valvmålningar över. 1824 tillverkades ett urverk av husmannen Lars Larsson i Abusa vilket skänktes till kyrkan av honom och hans hustru Malena Nilsdotter. Urverket bestod av en stentavla med förgyllda siffror och sattes upp på tornets östra sida. Timmarna markerades med en hammare på en ringklocka. I samband med urtavlans tillkomst gjordes det norra utbygget om från att ha varit gravkor till att fyllas med bänkar. 1828 upprättade dåvarande prosten Johan Åkerman ett inventarium över kyrkan, som beskrevs som trång och ganska mörk. Prosten ansåg även att den var alltför liten för den alltjämt växande församlingen. Bänkar och säten hade då satts in i stort sett överallt. Kyrkorummet hade då altare i öster, predikstol i sydöst samt en rejäl läktare i väster som vilade på pelare. I kyrkan fanns en målning, föreställande en prost med hustru. Vidare beskrevs rester av de medeltida målningarna. På hörnet mellan långhuset och koret fanns en bild av Johannes Döparen. Öster om långhusets norra fönster syntes bilder av knektar med lansar och spjut, och på andra sidan fönstret ”fruntimmersbilder”. 1852 upprättade murare And. Lundström förslag för utbyggnad och förändring av kyrkan, vilket innebar att koret och valven skulle rivas och en tillbyggnad med brädvalv skulle uppföras. Domkyrkoarkitekten C. G. Brunius kritiserade emellertid förslaget, som aldrig kom att utföras. 1859 gjordes ett nytt förslag till utvidgning av kyrkan av arkitekt J. E. Söderlund. Kyrkan byggdes till med korsarmar åt norr och söder i enlighet med Söderlunds ritningar. I samband med detta revs det rakslutade koret i öster, vapenhuset i söder och gravkoret i norr. 1900 försågs kyrkan med ny altaranordning formgiven av arkitekt Henrik Sjöström i Lund. Ett nytt skrank mot sakristian tillkom och altarring samt ny predikstolstrappa. Den nya inredningen tillverkades i ek av snickare Nils Wanngren som senare tjänstgjorde som prebendekomminister i Hällestad. 1903 ritade Sjöström ett förslag till ny orgelfasad i stil med den nya altaranordningen. Fyra år senare, 1907, upprättade samme arkitekt ritningar över ny bänkinredning samt förslag att mittgången skulle beläggas med svarta och vita victoriaplattor i diagonalt mönster. Vid ett invändigt underhållsarbete 1909 återupptäcktes kyrkans medeltida målningar. 1912 försågs kyrkan med nya fönster efter förslag upprättat av domkyrkoarkitekten i Lund, Theodor Wåhlin. 1914 frilades och konserverades de medeltida målningarna av konservatorerna Hans Erlandsson och Justus Berg. I samband med detta upprättade Wåhlin en beskrivning över målningarna samt ett förslag till nya takmålningar i kor och korsarmar, vilket utfördes. 1934 kyrkan tornkonstruktionen angripen av fukt och röta. Riksantikvarien som yttrade sig genom Erik Lundberg, ansåg att så mycket som möjligt av den gamla konstruktionen skulle bevaras. Konstruktionen förstärktes och de delar som var i sämst skick byttes ut. 1954 hade kyrkans målningar under lång tid smutsats av sot från de stora järnkaminer som fram till 1950-talet värmde kyrkorummet. Konservator C. O. Svensson från Göteborg utförde rengörings- och konsolideringsarbeten. Året där på ersattes kyrkan dörrar med nya tillverkade i ek efter förslag upprättat att dåvarande domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. 1958 byttes kyrkans golv av victoriaplattor ut mot handslaget rött tegel från Yddinge tegelbruk. I samband med golvomläggningen påträffades ett gravkor och fem träkistgravar. 1984 genomfördes en utvändig restaurering efter förslag upprättat av byggnadsingenjör Kjell-Åke Ewers i Dalby. I samband med detta gjordes en murverksdokumentation som utfördes av Anna-Paula Andersson och Mabel Cronvall vid Skånes hembygdsförbund. 2001 togs bänkarna i den södra korsarmen bort och ersattes av lös inredning. En arbetsbeskrivning för rengöring av kalkmålningarna togs fram av konservator Lars Sandberg. 2015 utfördes rengöring av kalkmålningarna av Skånes målerikonservatorer genom Matilda Thorlund-Brönmark, Ingrid Wedberg, Johanna Nessow och Hanna Eriksson. Kyrkans exteriör kalkavfärgades och ett nytt kors monterades på torntaket. |
