Stäng fönster BOXHOLM MALEXANDER 1:127 - husnr 1, MALEXANDERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Malexanders kyrka (akt.), MALEXANDERS KYRKA (akt.) | |
| 2006-09-18 |
| Historik |
|---|
|
Enligt ett testamente nedtecknat 1345 på gården Aspanäs skänkte lagmannen Knut Jonsson mark till kyrka och kyrkoherde, varför en kyrka bör ha funnits vid denna tid. Kyrkan som var uppförd i trä, ödelades 1587 av en brand. Församlingen beviljades understöd av kung Johan III till uppförandet av en ny kyrka, och vid återuppbyggnaden tycks den gamla planen ha följts. Den uppfördes av timmer med rektangulärt långhus, lägre och smalare rakslutet kor i öster och en sakristia av sten i norr. Sakristian kan ha tillhört den medeltida kyrkan. Fasader och tak var spånklädda, likaså en klockstapel intill kyrkan. Kyrkan finns avfotograferad 1878 strax innan dess rivning, och tycks ha varit lik Tidersrums kyrka. I slutet av 1600-talet tillbyggdes ett vapenhus och i mitten av 1700-talet försågs kyrkan med en korsarm mot norr. Om inredningen är känt att i koret och vapenhuset hängde ett flertal banér och vapensköldar, långhustaket blev år 1709 prytt med takmålningar och det fanns ett kakaltare på vilket man framsatte ”matoffer”. Under 1800-talet växte befolkningen i Malexander och 1865 bildades en fond för byggandet av en ny kyrka. Det beslutades också att riva och sälja den gamla kyrkan med tillbehör. Vid en offentlig auktion 1882 såldes kyrkan för 925 kr, och försäljningssumman användes till plantering och hägnader runt kyrkogården. Ritningar till den nya kyrkan utfördes av arkitekt Ernst Jacobsson och som byggmästare utsågs kyrkobyggmästare Johan Sundqvist. Ernst Jacobsson (1839-1905) var en av det sena 1800-talets mer betydande arkitekter, och var anställd som hovintendent, dvs ansvarig för byggnadsverksamheten vid de kungliga slotten. Han var flitigt anlitad som ”kasernarkitekt” och har ritat bl a Göta och Svea Livgardes kaserner i Stockholm. Den nya kyrkan stod färdig 1881 och var uppförd i medeltidsromantisk stil med rektangulärt långhus, halvrunt korutsprång i öster som även innefattade sakristia samt torn i väster. Altartavlan ”Kristi gravläggning” från 1649 hade hängt i den gamla kyrkan. Vintern 1929 upptäcktes att kyrkan stod i brand, och efter några timmar återstod endast de svartbrända yttermurarna. Gnistbildning från eldandet under söndagen, dagen innan branden, kan ha varit brandorsaken. Vid en besiktning befanns murarna i så gott skick att de kunde användas vid byggandet av en ny kyrka. Som arkitekt anlitades Johannes Dahl från Tranås och som byggmästare Hjalmar Linder från Mjölby. År 1931 var kyrkan klar och exteriört skilde den sig från 1881 års kyrka endast avseende den spetsiga tornspiran. Interiören fick dock en ny utformning av Dahl. Kyrkorummet förminskades genom att långhusets västra del avdelades för sakristia och personalutrymme, och korutsprånget som tidigare innehöll även sakristia blev förbehållen enbart koret. Trätunnvalvet blåmålades, den fasta inredningen marmorerades i mattgrönt och brunt samt matt guld. Dahl ritade också altaruppsatsen, predikstolen och bänkinredningen. Altartavlan ”Jesus välsignar barnen” är utförd av dalakonstnären Jerk Werkmäster 1933, och orgeln från 1932 och tillverkad av orgelfirman Åkerman & Lund. En ny dopfunt av körsbärsträ tillverkades 1954 av Bernhard Fäldt i Tranås. Till de senare årens större arbeten hör en fasadrenovering på 1970-talet och utbyte av tornspiran på 1980-talet då den gamla var murken. |
