Stäng fönster STOCKHOLM TEMPLET 2 - husnr 3, HÖGALIDSKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| HÖGALIDS KYRKA (inakt.), Högalidskyrkan (akt.) | |
| 2006-01-31 |
| Historik |
|---|
|
Högalidskyrkan uppfördes i nationalromantisk stil under åren 1916–23. Arkitekt var Ivar Tengbom (1878–1968), en av det svenska 1900-talets absolut främsta arkitekter. Tengbom var synnerligen produktiv alltifrån 1900-talets allra första år till tidigt 1960-tal. Bland hans kanske mest kända verk vid sidan om Högalidskyrkan kan nämnas Konserthuset, det s k Tändstickspalatset på Västra Trädgårdsgatan och Handelshögskolan, alla i Stockholm, samt Svenska Institutet i Rom. Högalidskyrkan är den enda kyrkan han ritat inom Stockholms stift. I övriga landet har flera kyrkor uppförts enligt Tengboms ritningar, t ex Arvika, Härjevads och Höganäs kyrkor. Han har också stått för flera stora kyrkorestaureringar, bl a Skara domkyrkas på 1940-talet. Högalidskyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Ansgariekyrkan kan sägas vara föregångaren till Högalidskyrkan, inrymd i en lokal på Brännkyrkagatan 88 och tillkommen på initiativ av Sällskapet för Främjande av Kyrklig Själavård 1896. Eftersom den västra delen av Södermalm då började bli allt mera bebyggd, fanns det behov av en kyrkolokal i denna del av dåvarande Maria Magdalena församling. Ansgariekyrkan var i funktion fram till 1921 då Filadelfiaförsamlingen köpte fastigheten. Under åren 1921–23 nyttjades istället Borgerskapets kyrksal på Högalidsgatan. Redan 1902 började uppförandet av en kapellbyggnad diskuteras inom församlingen och 1905 anvisade staden plats för ett nytt kapell uppe på Högalidsberget. Flera olika förslag lades fram och omarbetades av arkitekterna Gustaf Hermansson och Konrad Elméus, dock utan egentligt resultat. 1907 hade församlingen kommit fram till att ett kapell inte var tillräckligt utan att det var en kyrkobyggnad som skulle uppföras här. Arkitekterna Elméus, G A Nilsson och Ivar Tengbom bjöds 1911 in till en tävling om den nya kyrkan. Tengboms förslag sattes i första rummet men kom att arbetas om på en rad punkter innan det slutligen godkändes av Kungl Maj:t 1916. Ursprungligen hade han lagt kyrkan i nord-sydlig riktning längre österut på berget. De dubbla tornen, som kritiserades av flera, såg ursprungligen något annorlunda ut liksom västfasaden och interiören. Arkitekten Carl Westman, den ende sakkunnige i tävlingsjuryn, ifrågasatte de två tornen. Enligt Tengbom däremot ”skulle ett torn aldrig förslå i konkurrensen med det på andra sidan vattnet liggande stadshustornet”. ”Med två torn kommer man bättre ifrån alla jämförelser.”(Bergström 2001, s 72.) Tävlingen om Stadshuset hade resulterat i ett andrapris för Tengbom och många uppfattade Högalidskyrkans tvillingtorn som en revansch i konkurrensen med Ragnar Östberg och hans stadshus. |
