Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KUNGSÖR HIMMELSBERGA 8:1 - husnr 1, TORPA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

TORPA KYRKA (akt.)
Historik
En dendrokronologisk undersökning tyder på att platsens ursprungliga stenkyrka uppfördes efter 1106, sannolikt på 1120-talet. Den då avsevärt mindre byggnaden bestod av långhus – dagens kor – och kor – dagens sakristia. I väster fanns ett torn. Inträde skedde på södra sidan genom en välvd kalkstensportal – idag igensatt men ännu avläsbar. Över kyrkorummet var då öppna takstolar och kyrkorummets väggar pryddes med målningar, varav fragment återstår på vinden över sakristians valv. Dopfunten i sten tillkom sannolikt samtidigt med kyrkan.

Nuvarande långhus tillkom vid stor ombyggnad på 1400-talet, då västtornet revs. En portal togs upp på södra sidan, där senare ett vapenhus tillbyggdes. Dörren utfördes av breda furuplankor med avancerat smide. Fönsteröppningarna gjordes relativt små, rektangulära med blyinfattade rutor. Över tillkommande kyrkorum byggdes ett platt trätak. Samtidigt omdanades det ursprungliga långhuset till kor och det äldsta koret avskildes med en mellanvägg och fick ny funktion som sakristia.
På 1400-talet slogs först kryssvalv över kor och sakristia. Senare indelades långhusets kyrkorum i två skepp genom slagning av fyra stjärnvalv och två bakre kryssvalv. Sidoaltare placerades vid det två valvpelarna centralt i kyrkorummet. Valven dekorerades med målningar, i en stil som saknar direkta motsvarigheter på annat håll. På södra sidan tillbyggdes ett vapenhus med blindering i gavelröstet.
En förnyelse under 1600-talets senare hälft inleddes med att nuvarande bänkinredning byggdes 1663-64 av snickare Per Eriksson, 1670 följt av att en läktare med orgel tillkom. År 1686 blev större delen av kyrkorummets medeltida målningar överstrukna med vit kalkfärg och draperier målades runt fönsteröppningarna. Även vapenhusets valv bemålades.
År 1709 byggde Gabriel Snickare den altarring som alltjämt äger bestånd. För att få plats med fler åhörare utökades västra läktaren 1771 och fick sin alltjämt befintliga barriär. Predikstolen i rokokostil tillkom 1777, tillverkad av Lars Scherling i Köping.

Till det sena 1800-talets större förändringar hör bytet från spåntäckning till falsad plåt på yttertaken och att kyrkorummet för första gången fick värmekällor, två vedeldade kaminer. Orgelverket blev utbytt 1893 och då tillkom den orgelfasad som alltjämt finns kvar.

Vid en stor upprustning 1909-10 blev kyrkans nordöstra hörn murat på nytt och stabiliserat med järn. Fönsteröppningarna vidgades och försågs med nya fönsterbågar av gjutjärn med munblåst, tjockt klarglas. Mitt på norra långsidan upptogs ytterligare ett fönster. Vapenhuset gjordes till ett slutet rum, då porten mot kyrkorummet flyttades ut till den tidigare öppna vapenhusportalen. På långhusets norra sida gjordes en liten utbyggnad för att rymma en kalorifer/centralvärmepanna. Omfattande fasadrenovering/nyputsning krävdes.

Även inre förnyelse skedde 1909-10, efter arkitekt Ragnar Östbergs program. Då gjordes en rad ändringar och tillägg som alltjämt återspeglas i kyrkorummet. Återstående medeltida målningar i kyrkorummets valv frilades/restaurerades. De kompletterades med schabloneringar i jugendstil på valvribbor och korets väggar. De båda valvpelarna höggs rena och påmurades till jämnare struktur, vilket innebar att rester av murade sidoaltaren gick förlorade. De gamla ojämna tegelgolven borttogs och istället lades polerad kalksten. Tre gravhällar som funnits i golvet flyttades ut och infästes i vapenhusets västra yttervägg. Under bänkarna lades fernissade brädgolv. Då bänkinredningen återställdes försågs den med bekvämare ryggar och sitsar, medan befintliga gavlar och skärmar bibehölls. Södra läktaren borttogs och en större trappa byggdes till orgelläktaren. Dessutom förnyades kyrkan tekniskt genom installation av centralvärmepanna/kalorifer i en utbyggnad på norra sidan. Värmen fördes till kyrkorummet genom kanaler med värmegaller.

På 1950-talet kompletterades kyrkans fönster med inre bågar, med blyinfattat nyantikglas. Kaloriferen tycks inte ha fungerat väl och ersattes med en oljepanna. Vid den senaste större förnyelsen 1968 putsades fasaderna med nuvarande bruk och avfärgades. Kyrkorummets bänkinredning, läktarbarriär och övriga snickerier ommålades i ganska dämpade grå och gröna nyanser. Ny pardörr sattes mellan vapenhus och kyrkorum. Elektrisk uppvärmning infördes. Mest genomgripande av åtgärderna som vidtogs 1968 var de som rörde sakristian. Där revs dåvarande träbjälklag och ersattes av gjuten betong. Dessutom murades ett litet andaktsaltare mot östra gavelväggen. En bevarad medeltida fönsternisch blev återfunnen och på initiativ av kyrkvärden Axel Larsson insattes där ett blindfönster med blyinfattat glas. Nya förvaringsskåp och andra inredningssnickerier tillkom. En (alltför) genomgripande reparation av långhusets yttertak skedde 1981-82, då befintliga, till stor del medeltida takstolar revs och ersattes med modernt utförda av tryckimpregnerat virke. Bara de fyra takstolarna närmast koret i öster sparades som referensobjekt. Ny täckning av falsad plåt ersatte den befintliga som funnits sedan 1852.



För specifik information om respektive händelse med årtal, upphovsmän och källa, se bifogad PDF med bifogad händelselista.



Källor och litteratur


Otryckta källor

Kungs Karls kyrkliga samfällighets arkiv (KKS):
• N I: 1, ämbetsberättelser för åren 1955 & 1961
• O I a: 1; handlingar rörande reparationer på kyrkan 1893-1961

Landsarkivet i Uppsala (LAU):
• K1: 3, byggnads- och kyrkogårdsuppgifter 1800-1830
• K1: 4, byggnads- och kyrkogårdsuppgifter från 1840- och 50-talen

Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
• Slutrapport om utförda arbeten 1997


Litteratur

Bergman, Mats: Torpa kyrka – Sörmländska kyrkor 101 – Nyköping 1989
Bohrn, Erik: Torpa kyrka – Sörmländska kyrkor 101 – Nyköping 1948
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984, s 7-132/
Karlsson, Lennart: Medieval ironwork in Sweden, Volume II - Stockholm 1988, s 514-515
Kilström, Bengt Ingmar: Torpa kyrkomiljö – mellan mälarstrand och europaväg/Tidernas kyrkplatser – 12 miljöer i Västmanlands län, s 79-83/
Schnell, Ivar: Torpa kyrka - Sörmländska kyrkor 101 - Nyköping 1974
Sjökvist, Helén: Torpa kyrkogård – dokumentation och bevarandeplan, Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport 2002: B18
Tångheden, Ivar: Torpa kyrka/Västerås stiftsbok 1969, s 198-200/