Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ARBOGA GÖTLUNDA KYRKA 1:1 - husnr 1, GÖTLUNDA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Götlunda kyrka (akt.), GÖTLUNDA KYRKA (akt.)
Historik
Enligt traditionen skall platsens första kyrka ha uppförts omkring 1090, efter befallning av jarlen Eric Gothus. Skriftliga urkunder för denna händelse saknas dock. Säkrare är uppgiften att Lungers socken vid Hjälmaren i söder inkorporerades med Götlunda år 1449. Då krävdes en utvidgning av sockenkyrkan, alternativt nybyggnad. Långhuset fick ungefär samma bredd och längd som dagens (minus korsarmar). Mot norr blev sakristia utbyggd. Västtorn fanns, fast lägre än det nuvarande. På tornets södra sida har en liten gotisk/spetsbågig fönsteröppning lokaliserats, vilken förmodligen ger en god bild av hur de ursprungliga kyrkfönstren såg ut. Kyrkorummet var i början antagligen täckt med ett trätak. I koret fanns ett altarskåp med helgonbilder. Valv slogs över kyrkorummet omkring 1490.

Vid visitation 1691 klagade församlingen över att kyrkan var för liten och mörk. Länge förbereddes en utbyggnad, men kontraktet som tecknades 1743 med murmästare Jan Fredrik Stein innebar istället att en helt ny kyrka skulle byggas. Pådrivande var säkert den förmögna släkten Danckwardt – Lillieström på Frötuna, som till största delen bekostade bygget.

Församlingens medeltida kyrka revs 1743 och i september samma år lades grunden till en ny. Året som följde murades långhusets väggar, medan tornets i högre grad byggde på befintliga medeltida murverk. Förutom gråsten och tegel användes kalksten och sandsten vid murningen. För att vinna utrymme byggdes korsarmar ut mot norr och söder. Fasaderna slätputsades och avfärgades i ljust röd nyans, samt ljusgrå hörn och omfattningar. Fönstren som insattes är de alltjämt befintliga av järn. Taket fick brutet fall och var ursprungligen täckt med spån som kokats i vitriolvatten. Över kyrkorummet slogs tunnvalv med trästomme. I gångarna lades kalkstensgolv, i bänkkvarteren tegel, i koret gravhällar och ett schackrutigt stengolv. Den ursprungliga, slutna bänkinredningen var färdig till tre fjärdedelar den 14/12 1743, då en ceremoni hölls och församlingsborna avtackades för årets uppnådda insatser.

Åren 1745-47 tillkom en klockvåning i tornet, dit klockorna flyttades från en tidigare klockstapel. Kyrkorummet fick läktare på alla sidor om korsmitten, även i öster bakom altaret där en orgel senare kom på plats. Under den östra läktaren fanns den ursprungliga sakristian inrymd. Vid kyrkans invigning den 30/8 1747 var förmodligen mycket av inredningen hämtad från den medeltida kyrkan. Under 1700-talets senare hälft tillkom successivt altaruppsats, predikstol och orgelverk, vilka bättre svarade mot det nya, avsevärt större kyrkorummet.

På 1840-talet krävdes den första större upprustningen, delvis framtvingad av ett blixtnedslag. Långhusets övre takfall belades med plåt (istället för tidigare spån) kyrkorummet vitlimmades och golven blev delvis nylagda.

En betydligt mer genomgripande omgestaltning och modernisering följde 1896-97, efter handlingar upprättade av arkitekt Agi Lindegren. Största yttre förändringen var att en helt ny sakristia blev utbyggd i hörnet mellan norra korsarmen och koret. Norra portalen sattes igen, medan de södra och västra blev ombyggda och fick sina nuvarande, skulpterade omfattningar i nybarock. Fasaderna spritputsades och avfärgades i en gulvit ton. Yttertaket täcktes i sin helhet med falsad, svartmålad plåt.

Strängnäs domkapitel kritiserade Agi Lindegrens föreslagna dekorationer för att vara ”i jesuitstil”. I ett genmäle hävdade han att de var ”hämtade från med kyrkans uppbyggnad samtida förebilder”.

För att få mer ljus och rymd i kyrkorummet revs södra, östra och norra läktarna. Alla golv lades om med de stenplattor som finns idag.

Valv och väggar som dittills varit till största delen vitlimmade fick en heltäckande dekormålning: kvadermönstrade väggar, gröna bårder över fönsteröppningarna och fältindelade dekorer på valvbågarna.

Nya, öppna bänkrader byggdes, ådrade i cederimitation med förgyllda detaljer. Likadant målades predikstolen och en nybyggd barriär på västra läktaren, som gjorts om till orgelläktare istället för den rivna läktaren i öster. En värmeugn installerades i norra korsarmen, där tidigare varit ingång.

Genom att en ny sakristia byggts kunde den som funnits förut tas bort och koret förstoras i motsvarande grad. En djupare altarprydnad, med perspektivistiskt ställda kolonner, gjordes av bildhuggare Nyberg i Stockholm. Även altarringen var ny, medan det gamla altaret och altartavlan inordnades i den nya kompositionen. Agi Lindegren uppgav själv att altaruppsatsen han ritat var en förminskad och förenklad efterbildning av Stockholms slottskapells altaruppsats.

Vid nästa förnyelse 1949-50, tog ansvarige arkitekten Bernhard Schill i huvudsak fasta på den gestaltning kyrkorummet fått 50 år tidigare. Valvets och väggarnas nedsotade målningar rengjordes och retuscherades, altaruppsatsen ommålades i likadana nyanser som förut. Norra korsarmens värmeugn, främsta orsak till nedsmutsningen, togs bort och istället gjordes där en liten dopplats. Läktaren utbyggdes med ett mittparti och barriären kompletterades med nya delar i likadant utförande som förut. Under sakristian grävdes en källare där en oljepanna installerades, så att kyrkan fick vattenburen centralvärme.

Inför en stor yttre renovering 1958-59 förordade dåvarande landsantikvarien i Örebro, Bertil Waldén, en återgång till slätputsade fasader avfärgade i ljusröd ton. Församlingen godtog slätputs, men valde att låta avfärga i bruten vit nyans. Fasadrenoveringen innebar nedknackning av nästan allt befintligt bruk från 1744 och senare, så att murverken för en tid var frilagda och dokumenterades. Vid nyputsningen användes ett styvt KC-bruk.

Vid en omläggning 1986 blev yttertakets 100-150 år gamla järnplåtar var uttjänta och ersattes med koppar. Kyrkans elsystem förnyades 1998, samtidigt som en del inre rengöring och målning skedde. Sedan 2003 värms kyrkan med bergvärme.


Källor och litteratur

Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Protokoll från inventering den 27 september 1830, i anledning av Kunglig majestäts nådiga förordning angående forntida minnesmärkens bevarande och fredande, av den 17 april 1828
• Handlingar angående inre renoveringen 1949-50
• Handlingar angående yttre renoveringen 1958-59

Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
• Fotografier från fasadrenoveringen 1958, tagna av Bertil Waldén
• Fotografier och rapport om upprustningen 1998
• Fotografier och rapport om bergvärmeinstallationen
• Kyrkogårdsinventering 2001-2002, genomförd av pensionerade antikvarien Eiwor Sandberg, på uppdrag av Arboga kyrkliga samfällighet

Litteratur
Edlund, Lennart: Götlunda kyrkomiljö – i gränslandet mellan Närke och Västmanland/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län – Västmanlands läns museum 1998, s 35-40/
Sárkány, Tamás: Lillkyrka och Götlunda kyrkor - Glanshammars härad, Närke band I:5/Volym 141 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium/ Stockholm: Almqvist &
Silén, Hans Fredrik: Götlunda kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997
Wiksell Sveriges kyrkor Närke; 141. 1:5 1971
Wikberg, Joel: Götlunda från forntid till nutid – Utgiven av Götlunda hembygdsförening med anslag från Götlunda kommun 1950


Övriga tryckta källor
• Artikel om inre renoveringen 1949-50, införd i Örebro dagblad (ÖD) 1950-08-21
• Artikel om takets omläggning 1986, införd i Bärgslagsbladet 1986-08-08