Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALUN SVARTNÄS BRUK 1:2 - husnr 1, SVARTNÄS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SVARTNÄS KYRKA (akt.)
2006-05-31
Historik
Svartnäs järnbruk anlades 1735 i den då svårtillgängliga, nordöstra delen av Svärdsjö socken, tidigare bara koloniserad av inflyttade finnar. Mot århundradets slut hade områdets befolkning ökat så mycket att brukets ägare, Stora Kopparbergs Bergslag, i en resolution till domkapitlet 1793 anhöll om att få uppföra ett ”bönehus”. Den 3-4 mil långa, obanade skogsvägen till sockenkyrkan i Svärdsjö ville man slippa. Tillstånd utfärdades och hösten samma år lades timmer upp på Hillersbacken norr om Svartnäs bruk. Den 29 maj 1794 lades första grundstenen. Arbetena fortgick så raskt att invigning kunde ske knappt fem månader senare, den 27 oktober.

Det ursprungliga kapellet omfattade bara ett långhus, vars timrade väggar var rödfärgade på utsidan och obehandlade invändigt. Överhuvudtaget tycks interiören i början ha varit den enklast tänkbara. Väster om kapellet restes en klockstapel.

Vid förnyelse 1837-38, ledd av bruksförvaltare Hoffstedt, revs klockstapeln och tornet blev tillbyggt, fast det var lägre då. Kyrkorummet fick en mer tidsenlig stildräkt, genom att väggarna putsades och pilasterindelades. Nuvarande predikstol insattes, från början vitmålad och förgylld. Läktaren i väster byggdes till 1846 och två år senare installerade Jonas Wengström från Ovanåker orgeln, vars fasad vitmålades och förgylldes som predikstolen.

Nuvarande omfång fick kyrkan 1875, då koret och sakristian byggdes ut och tornet höjdes. Vidare uppsattes den hyvlade, liggande fasadpanelen, målad med vit oljefärg. Fönstren fick sina bågar av gjutjärn, med gotiska spröjsverk. I kyrkorummet byggdes öppna bänkrader som ådrades. Det utbyggda koret inreddes med alltjämt befintlig altaruppsats i nyklassicistisk stil.

En omgestaltning genomfördes 1954 efter program av arkitekt Erik Lundgren. Han ogillade uttryckligen den dåvarande 1800-talsfärgsättningen, dominerad av vit färg, förgyllda detaljer och bänkarnas ådring. Istället marmorerades/målades inredningssnickerier i blå och grågröna nyanser, samt orgelfasaden i en lindblomsgrön. Dessutom försågs bänkarna med rektangulära gavlar. I sakristian tillkom nya förvaringsskåp och ett bönealtare. Till den tekniska förnyelsen hörde att elektrisk värme infördes och golven togs upp för bjälklagsisolering. Vid återläggningen borttogs alla tidigare nivåskillnader.

Utseendemässiga förändringar sedan dess berör i första hand vapenhuset, vars södra del 1985 avdelades för att få in pentry, städcentral och WC.


Källor och litteratur

Otryckta källor
Svärdsjö församlingsarkiv (SF)
• Årsredovisningar 1988-90

Västerås stifts arkiv (VS):
• Västerås domkapitel E IV: 83b; resolution den 10/2 1793, angående byggande av kapell i Svartnäs
• Västerås domkapitel E V a; 36, ämbetsberättelse 30/6-2/7 1925

Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Dalarnas kyrkor i ord och bild, s 284-286
Förlag: Staffan Björklund 1996
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson – Förlag Svenska orglar, Tostared 1990
Tysk, Elisabet: Från Svartnäs/Julbok för Västerås stift 1913, Falun 1913, s 91-97/

Övriga tryckta källor
Artikel om 1954 års omgestaltning, införd i Dala-Demokraten 1954-11-05