Stäng fönster KALMAR ARBY KYRKA 1:1 - husnr 1, ARBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ARBY KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Ursprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsperson. För ett tidigt inflytande av en betydelsefull person talar även utformningen av dopfunten och triumfkrucifixet. Ursprungligen hade både torn och långhus entréer i söder. Förutom dessa hade kyrkan fyra fönsteröppningar på den södra sidan och en på den östra. Norrfasaden saknade helt öppningar och det var först under 1700-talet som öppningar togs upp där. Kyrkor från tidigt 1100-tal hade ofta öppningar åt norr. Under medeltiden utvecklades dock tron på att det onda kom från norr vilket gjorde att norrsidorna ofta helt kom att sakna öppningar åt norr. I slutet av 1700- talet förstorades den södra fasadens fönster och i samband med detta byggdes även den södra korportalen om till fönster genom att dess nedre del murades igen. Det sena 1700-talets ombyggnadsperiod medförde även att västtornet revs och att ett nytt vapenhus av sten med spåntak byggdes på kyrkans södra sida. Samtidigt försågs den södra portalen med en rustik omfattning. I början av 1800-talet gjordes de stickbågiga fönstren om till rundbågiga och gjordes större genom att bröstningen sänktes. Samtidigt sattes den separata entrén till tornet igen. I slutet av århundradet togs ytterligare en rundbågig fönsteröppning upp på långhusets norra långsida mellan två befintliga fönster från 1700-talet. 1900-talets största förändring har bestått i att läktaren underbyggts. 2003 putsades kyrkan om och de två mest intakta romanska fönsteröppningarna på den södra sidan samt det stora fönstret på den norra markerades i putsen. När kyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet befann man sig i ett skede då den svenska centralmakten höll på att byggas upp. Många sockenkyrkor byggdes under den här tiden sannolikt av kungar, biskopar och enskilda stormän. Detta hade delvis sin förklaring i att kyrkorna för den som innehade patronatsrätten var goda inkomstkällor då man genom detta oftast förfogade fritt över både kyrkojordarna och tionde. Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. KLM Kalmar läns museums arkiv. Andersson Karin, Medeltidskyrkorna vid kalmarkusten och deras förändringar under 1600- och 1700-talen, Kalmar läns årsbok 1982. Andersson Karin, Kalmarkustens kyrkor under tidig medeltid hikuin 9, Danmark 1983. Andersson och Svennebring, Arby kyrka, volym 207 av Sveriges kyrkor1989. Borg Raine Smålands medeltida dopfuntar, Acta Universitatis Gothoburgensis, 2002 Johansson Hans, Hänt i Arby- ur kyrkorådets protokoll 1874-1950. Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland. Riksantikvarieämbetet och kungl. Vitterhets- och Historieakademien, Stockholm 1993. Lindahl Göran, Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag., 1955 Meddelanden XXI – XXV, Kalmar läns fornminnesförening red. Hofrén Manne Kalmar 1933. Mörkfors Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum: utvecklingen i Östergötland 1760-1860, ingår i volymen Kyrka i bruk red. Mörkfors, Olsson, Östergötlands läns museum 1996 Nationalencyklopedin på nätet |
