Stäng fönster TORSÅS STRÖMSBERG 1:20 - husnr 1A, STRÖMSBERGS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| Strömbergs kapell (akt.), STRÖMSBERGS KAPELL (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet präglades Småland av industrialisering, befolkningsökning, folkomflyttningar och väckelserörelser. Jordbruksarealen ökade och ett visst välstånd uppstod bland bönderna. Skogsmarker exploaterades på grund av industrialiseringen och samtidigt byggdes järnvägsnäten ut. Decennierna kring sekelskiftet karaktäriseras av en av tidens stora folkrörelser; väckelsen. I norra Småland, med centrum i Jönköping, ledde den nyevangeliska väckelsen till att allt fler frikyrkliga samfund etablerades och många missionshus och frikyrkor uppfördes. Det ökade religiösa intresset innebar även välbesökta gudstjänster i kyrkorna som hörde till Svenska kyrkan. I Småland byggdes mellan åren 1890 och 1920 nitton nya kyrkor och fem kapell (varav fem kyrkor och fyra kapell i Kalmar län). Sex av kyrkorna och två av kapellen, inklusive Strömsbergs kapell, var av trä. Under 1800-talet var det sällan man byggde nya kyrkor i trä. Vid sekelskiftet skedde en mindre renässans för träkyrkobyggandet. Förutom att man lättade på restriktionerna som sedan 1776, sagt att nya kyrkor endast i undantagsfall fick byggas av sten, så var träbyggnadsindustrins utveckling säkert en viktig orsak. Från omkring sekelskiftet 1900 höll prästerskapet i Torsås socken regelbundet varje månad gudstjänst i de skolhus som låg en mil eller mer från kyrkan, nämligen Applaryd, Karsbo, Strömby och Strömsberg. Folkmängden var störst inom Strömsbergs skolrote och skolsalen kunde inte rymma gudstjänstbesökarna trots att det var den största skolsalen i församlingen. Lösningen blev att uppföra en ny byggnad bredvid den gamla skolan. Den nya byggnaden fick inrymma tre funktioner; gudstjänstlokal, småskola och lärarinnebostad. I Kalmar län finns en tradition av att uppföra kapell i stora socknars skogsbygder. Exempel på sådana är Gullabo kyrka, som byggdes under namnet Torsås kapell 1804 och Oskars kyrka som hette Mortorps kapell när det byggdes 1870. Båda dessa exempel och ytterligare några få andra i länet har senare blivit egna kyrkor i nybildade socknar. Andra kapellbildningar har fortsatt att vara kapell i skogsbygden. Exempel på sådana är Fridhems kapell som låg i Tuna socken då det uppfördes 1863 och Flemmingelands kapell i Madesjö socken, uppfört 1933. Strömsbergs kapell ingår i denna tradition av kapellbildningar i Kalmar läns skogsbygder. Den tredubbla funktionen av skola, lärarinnebostad och kyrksal är unik i länet. Jämförelse kan, i länet, närmast göras med Borgholms kyrka som uppfördes med skolsal i ena delen 1879 och Ankarsrums kyrka (ursp metodistkyrka, svenska kyrkan från 1918) som inrymmer vaktmästarbostad. Genom ett lokalt engagemang har Strömsbergs kapells vardagliga tillsyn tillgodosetts genom åren. Kyrksalen används idag för gudstjänster som hålls ca 5 gånger om året. Den gamla skolsalen används som gudstjänstlokal vintertid. I gamla lärarinnebostaden samlas den lokala syföreningen för möten och i byggnaden hålls också syföreningens årliga auktion. Bruket av byggnaden är en viktig del av dess kulturhistoriska värde. |
