Stäng fönster ÄLVDALEN EVERTSBERG 1:8 - husnr 1, EVERTSBERGS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| EVERTSBERGS KAPELL (akt.) | |
| 2004-06 |
| Historik |
|---|
|
Om den första kyrkobyggnaden på platsen vet man mycket lite men under kapellets brädfodring har årtalet 1521 påträffats, vilket kan vara byggnadsårtalet för den första byggnaden (Berggren, 1934; Ahlberg, 1996). Det andra kapellet i ordningen genomgick en rad åtgärder under 1600- och 1700-talen. Trots detta ansågs dock byggnaden, redan 1716, lida av allvarligt förfall och på 1740-talet bedömdes kapellet vara i så pass dålig kondition att ett nybygge krävdes. Nuvarande kapell, troligen det tredje i ordningen (Söderström, 1906; Ahlberg, 1996), uppför-des 1750 (visitationsprotokoll 1757). Virket och delar från tidigare byggnad återanvändes. Det nya kapellet behöll blygsamma dimensioner och ålderdomliga proportioner. Det bestod av ett enkelt timrat långhus under högt och brant sadeltak täckt med spån, med en likaså timrad sakristia i norr samt av ett litet vapenhus i väster, detta uppfört av bräder och täckt med brädtak. Taken var tjärade och byggnaden i övrigt rödmålad. Långhuset, och troligen även sakristian, brädfodrades 1762. Vid visitationen 1757 anges kapellet ha åtta fönster, sakristian ett. Alla fönster var då försedda med blåmålade luckor. Invändigt förblev väggarna fram till början av 1900-talet av timmer, och fogarna tätade med lister. År 1869 målades kapellet invändigt med limfärg men upp till brösthöjd med oljefärg, samtidigt ommålades läktaren. År 1882 borttogs samtliga fönsterluckor. Fönsterbeskrivningen från 1905 avslöjar att antalet fönster och dess fördelning i stort förblivit oförändrad sedan 1700-talet med undantag av ett trekantigt fönster, i höjd med valvet i öster, som tillförts 1885. På södra långsidan fanns tre fönster, på den norra två, i öster kring koret två samt ett fönster i väster över läktaren. Samtliga anges då vara låga och något böjda upptill, med små rutor. Kyrkans inre präglas av flera århundraden och en del inredningsdetaljer är äldre än byggnaden. Altarprydnaden är ett senmedeltida altarskåp och predikstolen är från 1600-talets mitt. I övrigt har väggar, valv, läktare och bänkar behållit sin ursprungliga karaktär från 1700-talets mitt medan orgeln är ett tillägg från 1920-talet. Inre restaureringar har genomförts 1922 och 1953. Den sistnämnda under J. Werkmästers ledning då originalfärgsättningen togs fram och förbättrades på ytor och inredning. Till största del har kapellet förblivit, såväl ut- som invändigt, oförändrat sedan uppförandet 1750. Den säregna klockstapeln är äldre än nuvarande kapellbyggnad, och bedöms vara uppförd under 1600-talet. Den anges i början på 1900-talet ha blivit tillbyggd mot norr för att kunna inrymma ytterligare en klocka som övertogs från Älvdalen. Samtidig försågs den med trätrappa och dörr medan stengrunden förbättrades. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Björklund, Stig. 1960. Evertsbergs kapell i folktradition…. Emnéus, N.O. 1956. Evertsbergs kapell. Julbok för Västerås stift, Nr. 51 Jerk Werkmäster. Dalarnas museums småskrifter. Nr 14, 1977 Kyrkobeskrivning (blad). Evertsbergs kapell. RAÄ. Byggnadsregistret Visitationsprotokoll; 1757, 1853, 1905. Evertsbergs kapell. Västerås stifts arkiv. |
