Stäng fönster VÄXJÖ BILLA 3:1 - husnr 2, HEMMESJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Hemmesjö kyrka (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Ända sedan 1100-talet har den gamla kyrkan i Hemmesjö varit socknens kyrka. Den ansågs dock för trång under slutet av 1700-talet och planer upprättades för en utbyggnad till en större och modernare tornförsedd kyrka. Den gamla kyrkan var då i ett så dåligt skick att det inte ansågs försvarbart med en ombyggnad utan man började i församlingen luta åt ett nybygge. Beslut om detta togs 1839 och 1843 bestämdes genom en kunglig resolution att Hemmesjö och Tegnaby församlingar skulle göra kyrkobygget till gemensam sak. 1845 slogs fast att den nya kyrkan därför skulle ligga i Billa. Året efter presenterades en ritning av arkitekten Johan A Hawerman. Denna föreställde en korskyrka med tresidigt avslutade korsarmar på tvärskeppet och en kupol över korsmitten. Förslaget godkändes troligen inte eftersom det omarbetades till ett nytt förslag 1847 som bättre stämmer med kyrkans nuvarande utseende, men där kupolen hade ersatts av en takryttare. 1852 uppfördes Hemmesjö nya kyrka och kunde invigas 1854 av biskop Christofer Isaac Heurlin. Den hade då 830 sittplatser. Två av kyrkklockorna kom från Tegnaby kyrka och en från Hemmesjö gamla kyrka. Exteriöra förändringar Hemmesjö kyrka har inte genomgått några större exteriöra förändringar utan de flesta åtgärder har varit av ren underhållskaraktär. Vid restaureringen 1927 putsades dock samtliga tegelutsmyckningar över så att kyrkan fick ett enhetligt vitt utseende. Vid restaureringen 1953 under arkitekt Hans Lindén frilades dessa dekorativa element återigen. Samtidigt försvann också de fyra kupor som satt på torntaket. Taktäckningen av skiffer är lik den ursprungliga, endast spirorna på korsarmarnas taknockar har tagits bort. I övrigt är exteriören oförändrad sedan byggnadsåret och mycket välbevarad Interiöra förändringar Interiören i Hemmesjö kyrka präglas i huvudsak av den genomgripande restaureringen 1953. Under ledning av arkitekt Hans Lindén avdelades då tvärskeppen från mittskeppet med kolonner och bågvalv och kyrkorummet fick den färgsättning som än idag råder. Fram till den första större restaureringen år 1903 pryddes korväggen av en målning föreställande Kristi himmelsfärd. Detta år tillkom den nuvarande altaruppsättningen och tavlan målad av Ludvig Frid, en kopia av Carl Blochs ”Christus Consolator”. Uppsättningen målades i grön marmorering och guld, och mellan pilastrarna målades två stora änglabilder. Sidopartierna kring kordörrarna dekormålades något mörkare som sidorisaliter, med pilastrar och entablement som inramade även de runda medaljongerna. Mellan dess arkitraver fanns en målad rundbåge över altartavlan med texten ”Ära ware Gud i Höjden och Frid på Jorden”. Taket indelades med målade gördellister och på taklistens nedre del målades de festoner som till viss del går att se på läktarens östra sida. Väggarna var gulvita med en mörkare målad nederdel och inredningen färgsattes i brunt och guld. Då kyrkan 1927 restaurerades under ledning av arkitekt Paul Boberg byttes de invändiga dörrarna och vindfång anordnades. Korpartiet utvidgades och nytt golv lades in i vapenhuset. 1953 skedde en genomgripande restaurering som framför allt satt sin prägel på interiören. Arkitekt Hans Lindén lät då dela av tvärskeppen från mittskeppet med arkader och i den västra korsarmen skapades ett litet kapell. Elvärme installerades under bänkarna, som också byggdes om för ökad bekvämlighet. Några av de bakersta bänkarna togs också bort för att kunna göra inbyggnader under läktaren, samtidigt som läktaren utökades framåt. Nya golv lades på de befintliga och väggarna rengjordes och kalkfärgades gulvita. I dopkapellet lades kalkstensgolv. I koret flyttades predikstolen bakåt och altarringen höjdes, samt sattes smidesräcken upp vid kortrapporna. Patinerat antikglas sattes in i innerbågarna och till sakristian snickrades en ny inredning. Kyrkorummets inredning målades sedan i brunt, blått, rött och guld, det vill säga i stort sett den färgsättning som finns kvar än idag. Korväggens utseende förenklades betydligt genom att dekorationsmåleriet och bibeltexten togs bort och all marmorering målades över. 1956 tillkom David Ralson stuckreliefer på altaruppsättningens sidopartier. De underliggande målningarna ansågs i storlek och färg konkurrera alltför mycket med altartavlan varför den nya dekorationen utfördes i enkla symboler och bleka färger. Under 1997 glasades den västra korsarmen in och blev till ett helt avskilt kapell. En interiör restaurering gjordes under år 2003. Innerväggarna i vapenhus och kyrkorum putslagades och kalkavfärgades. Trägolven i mittgång och kor slipades och fernissades, samt målades dörrar och snickerier. Bänkinredningen ommålades i en färgställning liknande den förutvarande. På taklisten togs två lager av äldre dekormålning fram över läktaren. Några partier av innertakets dekormålning skrapades fram och dokumenterades innan innertaket målades ljusblått. Altaret förminskades och nytt bordsaltare placerades versus populum i altarringen. Altartavlan genomgick en rengöring och konservering. |
