Stäng fönster LUND IGELÖSA 26:1 - husnr 1, IGELÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Igelösa kyrka (akt.), IGELÖSA KYRKA (akt.) | |
| 2015-03 |
| Historik |
|---|
|
Igelösa kyrka uppfördes på 1100-talet, det vill säga under romansk tid, med långhus, kor och halvrund absid i öster. Det sägs att kyrkan byggdes med överblivet material från domkyrkobygget i Lund. Kyrkorummet var vid denna tid ännu inte valvslaget utan hade öppen takstol. Triumfbågväggen mot koret samt korets östra vägg var bemålade med mönster och figurer. Fragment av målerierna är ännu synliga på vinden. Något århundrade senare uppfördes tornet i väster. En ritning av domkyrkoarkitekten Brunius, som restaurerade kyrkan under mitten av 1800-talet, visar att tornet då hade en invändig trappa förlagd i den södra muren. Trappan revs sannolikt vid ombyggnaden i slutet av 1850-talet. På 1400-talet valvslogs långhuset och koret med kryssvalv. I samband med detta uppfördes troligen även ett vapenhus på långhusets norra sida. Under 1500-talet byggdes den tunnvälvda gravkammaren under koret som idag kallas ”Danska graven”. Gravkammaren byggdes ursprungligen för riddarätten Ulfeldt. I slutet av 1500-talet lät den danske hovdamen Beate Hvitfeldt uppföra renässansslottet Svenstorp en knapp kilometer väster om Igelösa kyrkby. Beate var änka till Knud Ulfeldt från Svenstorp och hade därmed patronatsrätt i Igelösa församling. Under 1600-talet lät Beate Hvitfeldt uppföra ett gravkapell i anslutning till korets södra sida. Under kapellet anordnades ett kistrum i vilket Ulfeldts och Hvitfeldts kistor under en tid var placerade. Kapellet kallas idag för Gyllenkrokska kapellet efter ätten Gyllenkrok som övertog Svenstorp 1723. Gyllenkrok ägde patronatsrätten för Igelösa kyrka fram till 1922 då patronatsrätten i Sverige avskaffades. 1719 genomfördes reparationer av gravkapellets tak, vilket fick nytt ”timmerwärk”. Drygt tio år senare, 1730, försågs kyrkorummet med nya fasta inventarier. Det införskaffades 12 nya bänkar för män och 9 för kvinnor. Kyrkan fick även ny altartavla, predikstol och läktare, vilka tillverkades av Caspian Eibe. 1790 restaurerades kyrkan invändigt. Predikstolen som tidigare stått mot långhusets norra vägg flyttades till den södra och ersattes av en klockarstol. Dopfunten placerades på den norra sidan. 1859 genomfördes en omfattande restaurering av kyrkan ledd av domkyrkoarkitekten i Lund, Carl Georg Brunius. Vapenhuset revs och långhusets nordportal sattes igen. Fönstrens muröppningar förstorades för att anpassa kyrkan efter den nya tidens krav på ljus och luft. Tornet försågs med nya trappstegsgavlar av brunt tegel och kring de nya fönstren murades tegelomfattningar. Predikstolen flyttades tillbaka till långhusets norra vägg. 1937 skedde nästa invändiga restaurering, vilken företogs under ledning av dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Græbe. Gravkoret var fuktskadat varför man lät reparera väggarnas puts. Dekormålerierna på valven och väggarna togs bort och ersattes med ny kalkfärgsmålning. I kyrkorummet byggdes bänkarna om. Färgen på altarring, bänkar, trägolv, träväggar, läktarbarriär och port togs bort och ersattes med ny oljefärg. I mitten av 1970-talet genomfördes en exteriör restaurering och kyrkan putsades om med kalkcementputs och vitkalkades. 1980 gjordes även en interiör restaurering. Golvet innanför altarringen sänktes och plexiglas monterades över gravhällarna. Bänkarna byggdes delvis om och målades ännu en gång. Valven isolerades med mineralull och nya gångbryggor anordnades på vindarna. |
