Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LUND GÖDELÖV 25:1 - husnr 1, GÖDELÖVS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Gödelövs kyrka (akt.), GÖDELÖVS KYRKA (akt.)
2014-07
Historik
Gödelövs kyrka uppfördes sannolikt kring år 1200 eller möjligtvis tidigare. Sannolikt bestod den romanska kyrkan ursprungligen av rektangulärt långhus, kvadratiskt kor och absid i öster. Om- och utbyggnader har skett etappvis och av den ursprungliga kyrkan återstår idag enbart långhuset. Den romanska kyrkan försågs under 1300-talet med ett västtorn. Under 1400-talet revs koret och absiden och ersattes av en långhusförlängning bestående av två travéer. Den östra travén fungerar som kor. Under 1400- eller 1500-talet tillkom vapenhuset som fogades till långhuset i dess sydvästra del. 1905 skedde en omfattande ombyggnad av kyrkans interiör och en sakristia uppfördes i nordöst, i anslutning till långhuskoret. Arkitekt för ombyggnaden var Henrik Sjöström.

1767 skedde en historisk händelse i Gödelövs kyrka. Friherren vid Björnstorps slott hade bestämt sig för att låta riva kyrkan då godset behövde minska sina utgifter. Tanken var att församlingsmedlemmarna i Gödelöv istället skulle ansluta sig till Genarps kyrka. Gödelövsborna tyckte emellertid annorlunda och det sägs att när rivningsarbetarna anlände försvarade de uppretade byborna sin kyrka med liar och stenkastning. Friherren vid Björnstorp ersattes några år efter händelsen av hovmarskalken friherre Gustaf Gyllenkrok som anhöll till Gustaf III om att få behålla kyrkan, vilket fick konungens godkännande. Kyrkan restaurerades och återinvigdes 1775. I Lunds Weckoblad i maj samma år beskrivs återinvigningen på följande sätt:

”Man samlades på morgonen kl 7 under puke- och trompeteklang från kyrkogården, varefter kristendomsförhör, tal, predikan, vokal- och instrumentmusik under 6 timmar följde. Folkmängden både inom och utom kyrkan var så ganska ansenlig, att många som ville gå in och ut, nödgades gå genom fönstren, som ock till den ändan var öppnade och uttagne.”

1905 genomfördes en omfattande restaurering av kyrkan under ledning av arkitekten Henrik Sjöström i Lund. Kyrkans västportal murades igen och istället återupptogs den medeltida huvudingången i vapenhuset. Väggen mellan vapenhuset och långhuset revs och vapenhuset fylldes med bänkar. Även prästingången i öster murades igen. En ny sakristia i stil med kyrkans medeltida formspråk uppfördes norr om koret. Den dåvarande orgelläktaren i tornets bottenvåning revs för att göra plats för ett nytt podium och orgelfasad. Tornet och vapenhuset försågs med fönster i samma stil som långhuset. Kyrkorummet fick ny inredning i nygotisk stil. De slutna bänkkvarteren ersattes med öppen bänkinredning och i tornets bottenvåning installerades en ny orgel och orgelfasad. Koret försågs med nytt altare och altarskåp samt ny dopfunt.

1954 utfördes invändiga konserverings- och restaureringsarbeten i kyrkan. Konservator C O Svensson frilade och konserverade kalkmålningarna i långhusets valv. Vid restaureringen påträffades långhusets igensatta nordportal i sandsten. Portalen markerades i putsen med en slits. Ett romanskt fönster upptäcktes i den södra långhusmuren, vilket syns från vapenhuset. Bänkinredningen fick en ny färgsättning efter förslag upprättat av domkyrkoarkitekten i Lund, Eiler Græbe. 15 av bänkgavlarnas skulpterade överstycken deponerades på vinden då de ansågs ge kyrkorummet ett alltför rörigt intryck.