Stäng fönster HEDEMORA HEDEMORA PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, HEDEMORA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HEDEMORA KYRKA (akt.) | |
| 2005-02 |
| Historik |
|---|
|
Hedemora socken omtalas redan 1362 och det är troligt att det förekommit ett kapell långt tidigare. Socknen har omfattat ett av de äldsta gruvdistrikten i landet, vilket bidrog till bygdens utveckling. Hedemora fick stadsprivilegier redan 1446 och blev därmed Dalarnas enda medeltida stad. Det är osäkert när de äldsta delarna av nuvarande kyrka uppfördes, men de antas härstamma från 1300-talet. Kyrkan bestod inledningsvis endast av mittskeppets tre mellersta travéer, som då saknade valv, samt av en sakristia på norra sidan. Stjärnvalven med ”gubbribbor” tillkom sannolikt under 1400-talets sista decennier. I samband med detta påbyggdes långväggar och gavlar; de utsmyckades samtidigt med tegelornamentik. Vid ett senare tillfälle utsmyckades valv och väggar med målade dekorer, vilka dock överkalkades redan på 1660-talet. Under medeltiden tillbyggdes långhuset med två mindre sidokor. Det ena, S:ta Annas kor, uppfördes intill sakristian i norr; det andra, S:ta Katarinas kor, var uppfört på södra sidan och nyttjades även samtidigt som vapenhus. År 1523 tillbyggdes långhuset mot väster med ett torn, vilket kröntes 1621 med en hög spira. Tornet var dock slutet och nedre delen brukades som kor. Inte förrän 1672 öppnades portalen i väster. På 1680-talet påbörjades en utvidgning av kyrkan som i etapper tillbyggdes i norr och söder och på så sätt tillfördes två sidoskepp, ett arbete som slutfördes 1707. Kort därefter, på 1720-talet, tillkom det femsidiga koret i förlängningen av mittskeppet. Därmed hade kyrkan erhållit sin slutliga storlek. På 1740-talet beslöt man att ersätta tornets höga spira som revs, kort därefter förhöjdes tornhuset med nio meter. Sakta började byggnadens omvandling till nyklassicis-tisk kyrka. Långhusets sadeltak ersattes 1761 med brutet tak och 1773 kunde tornet krönas med Carl Hårlemans eleganta och tidstypiska gustavianska huv och lanternin. Kyrkan hade, utvändigt i huvuddrag, fått sin nuvarande utformning. Invändigt präglas kyrkan av sammanflätade epoker, högmedeltidens stjärnvalv och enstaka medeltida inventarier möter barocken och klassicismen, dels i utformningen av de olika till-byggnadsetapperna och i synnerhet i den praktfulla inredningen. Till detta bidrar korets gestaltning och inredning som slutfördes 1730 samt bland annat predikstolen från 1728 i senbarock och orgelfasaden från 1757 i tidig gustaviansk stil. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Bonnier, Ann Catherine. 2005. Anteckningar Gunnarsson, Anne-Marie. 2000. Antikvarisk rapport. Hedemora kyrka – Inre restaurering och ombyggnad 2000. Lindberg, Ulla. 2002. Hedemora kyrka – Föremålen berättar. Prästgårdsinventering i Kopparbergs län, 1976. Dalarnas museum. Prästgårdar med skyddsbestämmelser i Kopparbergs län. 1993. Länsstyrelsen i Dalarna. Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift. Trotzig, Karl. 1934. Hedemora kyrka. I Hedemora kontrakt - En hembygdsbok. Visitationsprotokoll, 1905. Örtenblad, H. 1914. Hedemora församlingshem och grafkapell. I Julbok för Västerås stift, 1914. |
