Stäng fönster UPPVIDINGE ÄLGHULT 1:3 - husnr 1, ÄLGHULTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÄLGHULTS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Älghult nämns första gången i de skriftliga källorna 1304, som ”Elgiahult”. I samhället fanns tidigare en liten medeltida kyrka, vilken var timrad och rödfärgad. I slutet av 1700-talet ansågs den vara för liten och förfallen. Det anmärktes redan 1761 ”att takspånen förvittrat, så att solljuset synes tvärs igenom taket på ett och annat ställe”. Den 23 juli 1775 beslöt församlingen bygga en ny kyrka. Vid rivningen av den gamla kyrkan sparade man sakristian av sten, vilken ligger sydväst om den nuvarande kyrkan. Ritningar presenterades av Jacob Wulff, ÖIÄ. Bygget startade 1805 och den första gudstjänsten kunde hållas redan den 2 november 1806. Kyrkan stod helt färdig året därefter men invigdes först den 14 september 1816, av biskop Ludvig Mörner. Exteriöra förändringar Kyrktaken belades från början med spån. Detta ersattes med skiffer vid 1800-talets mitt. 1916 genomfördes en större restaurering efter ritningar av arkitekt Georg T Hagström, Stockholm, under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Vid denna tillkom den östra ingångens utbyggda portal. Nästa större restaurering skedde 1937, under ledning av arkitekt Paul Boberg. Den utvändiga putsen lagades och avfärgades vit och skiffertaket reparerades. Dränering grävdes ut runt kyrkan och fönster och dörrar målades. Kors och tupp på tornspiran förgylldes. Vid en restaurering under ledning av arkitekt Ingeborg Waern Bugge 1968 lades skiffertaket om och nya hängrännor sattes upp. Fasadernas puts lagades och avfärgades. 1979 Restaurerades tornet. Dess fasad målades och skiffertaket lades om. Kantplåtar förnyades också. Åren 2006-07 genomfördes en exteriör restaurering under ledning av byggnadsingenjör Jan-Olof Björk, Växjö. Delar av taket lades om, med inblandning av bland annat spanskt skiffer då inget svenskt skiffer motsvarande den gamla fanns att få tag på. Nya hängrännor och stuprör i kopparplåt sattes upp och på tornspiran förgylldes kula och tupp. Lanternin och övriga snickerier målades. Fasadens puts uppvisade stora skador, vilka lagdes och avfärgades. Dessa påstods ha uppkommit till följd av sockelns täta cementputs, varefter denna bilades bort. Sockelstenarna fogströks och lämnades utan puts. En ramp för rörelsehindrade anlades vid tornets entré i söder. Interiöra förändringar Kyrkans interiör har genomgått ett flertal restaureringar, men har kvar sin klassicistiak karaktär. Kyrkorummet präglas framför allt av 1916 års omdaning. Den första restaurering som finns omnämnd skedde 1879. Då fick kyrkan en ny orgel, byggd av Johannes Carlsson, Virestad, och inredningen målades i ekimitation. Knappt tio år senare installerades två kaminer och 1898 sattes innanfönster in. Altartavlan restaurerades 1900 och fick då sina änglamålningar, utförda av Ludvig Frid, i tympanonfältet. Den stora restaureringen 1916 kom att omdana kyrkorummet efter ritningar av arkitekt Georg T Hagström, Stockholm. Innertaket putsades och försågs liksom väggarna med grisaille-målningar. På golvet lades kalkstensplattor i gångar och kor. Bänkarna moderniserades och målades bruna och för bekvämligheten installerades värmeledning istället för kaminerna. 1937 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Golvbjälklaget befanns vara i dåligt skick och fick bytas samtidigt som stora jordmassor bortschaktades. Underlagspelare i betong gjöts som stöd för det nya golvet och trossbotten. Elektrisk belysning installerades och delar av väggarnas dekormåleri togs bort. Koret utökades genom att två bänkrader togs bort, och övriga bänkar gjordes bekvämare. I koret anordnades ett nytt altare, färgade fönster sattes in och altarringen kläddes om. Innertaket rengjordes och väggarna målades vita. Bänkarna målades i blågrön färg och läktaren ändrades något. Några år senare konserverades altartavlan och ett nytt orgelverk installerades.. Vid restaureringen 1953 färgades innerväggarna ljusgrå efter att tidigare ha varit gulaktiga. Textfrisen målades om med samma lydelse och trägolvet under bänkarna fernissades. 1968 genomfördes en exteriör och interiör restaurering under ledning av arkitekt Ingeborg Waern Bugge. Elvärme installerades och inbyggnader för förråd och brudkammare tillskapades under läktaren. För detta togs flera bänkrader bort. Resterna av väggmåleriet togs bort och altartavlans omfattning målades i nya färger. Altartavlan restaurerades och altarringen omändrades. Bänkarna målades och nya ljuskronor hängdes i kyrkorummet. På läktaren togs flera bänkar bort och en ljuskrona tillkom. En piscina sattes upp i sakristian.Vid restaureringen 1998 monterades rökdetektorer i taket. Fönster och dörrar målades. Predikstolen, altartavlan och dess omfattning konserverades. En ny trappa till läktaren byggdes. |
