Stäng fönster UPPVIDINGE ÅSEDA 13:32 - husnr 1, ÅSEDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÅSEDA KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Åseda nämns som ortsnamn för första gången i skriftliga källor år 1345, men kyrkan är äldre än så. Den har blivit om- och tillbyggd vid ett flertal tillfällen och dess delar representerar olika tidsåldrar. Sakristian är den äldsta, troligen från senare delen av 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Hur den hängde ihop med den ursprungliga kyrkan och hur denna var konstruerad är det dock ingen som vet. Denna revs dock så småningom och till sakristian fogades en ovanligt stor salkyrka, den som nu utgör själva långskeppet. Därefter försågs kyrkan med vapenhus i väster, vilket revs när tornet skulle byggas i slutet av 1700-talet. Under denna tid har också portar och fönster murats igen och tagits upp på nya ställen. Exteriöra förändringar Kyrkan har under århundradena förändrats kraftigt och vid flera tillfällen helt bytt skepnad. Den ursprungliga kyrkan var mycket mindre än den vi ser idag och var troligtvis byggd av trä. Sakristian utgör den nuvarande kyrkans äldsta del och kan ursprungligen ha tillhört träkyrkan eller fogats till den under dess första århundrade. Så småningom revs den ursprungliga kyrkan, utom just själva sakristian. Till den fogades en salkyrka, vilken utgör långskeppet idag. Taket på långhuset hade tidigare en högre resning. Detta förändrades när man år 1801 konstruerade det nuvarande taket och dess flackt tunnvalvsformade innertak. Något år senare byggdes en halvrund korabsid till i öster och spåntaken rödfärgades. 1910 ersattes dessa med galvaniserad plåt. År 1936 skedde en större restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Då förstärktes grunden med natursten på den norra sidan och fasaderna lagdes och kalkfärgades. Det mittersta korfönstret murades igen, medan en ny entré togs upp på södersidan av långskeppet. Ett pannrum grävdes ut under koret och åskledare sattes upp. Plåttaken målades och tornkorset förgylldes. På sakristian murades dörren igen och ersattes av ett fönster, medan en ny dörr togs upp där fönstret tidigare satt, en återgång till det ursprungliga utseendet. 1956 täcktes tornet med kopparplåt och 1964 även långskeppet. Vid en yttre restaurering 1971 putsades fasaderna om och färgades vita. Det var också då som det äldre måleriet på norrsidan togs fram. Sockelns stenar frilades delvis på långskeppet och de forna dörrportalerna på sydsidan markerades i putsen. Interiöra förändringar Kyrkorummet har idag en avskalad och närmast klassicistisk atmosfär. Dess inre präglas helt av 1900-talets restaureringar. Det enda som minner om kyrkans ålder är i stort sett predikstolen, altaruppställningen och de medeltida skulpturerna. Under 1600-talets senare del och 1700-talets början dekorerades salkyrkan invändigt med målerier. Dessa försvann delvis när den östra väggen öppnades mot den nya absiden 1803, och resten kan också ha tagits bort då. Om inte annat så försvann de helt vid den omfattande ommålningen år 1899, då väggar och hela inredningen målades i ”ljusa färgtoner” enligt handlingarna. Då ändrades också samtliga fönster till den storlek och form de har idag och den nuvarande bänkinredningen tillkom. Nästa stora restaurering skedde 1936, då under ledning av Växjöarkitekten Paul Boberg. Då togs golv och delar av bjälklagen bort, dels på grund av rötskador och dels för att kunna installera nytt värmesystem. I samband med detta företogs vissa utgrävningar under kyrkan vilket resulterade i en stor mängd fynd. Förutom gravar och likdelar påträffades mynt och glasrester från medeltiden. En uppmätning gjordes också av de grundmurar som tros härröra från den ursprungliga kyrkobyggnaden. I kyrkorummet lades nytt trägolv och i vapenhuset kalkstensplattor. Bänkarna förändrades för bekvämlighetens skull, samt kvarteren minskades i omfång för att bredda mittgången och skapa nya sidogångar. Läktartrappan i kyrkorummet revs och en ny byggdes i vapenhuset, dessutom utökades läktaren. I koret murades mittfönstret och entrén igen och istället återskapades sidoentrén på södersidan av långskeppet. Fönstren fick nya bågar med grönt blyinfattat glas. Elektrisk belysning installerades och i sakristian byggdes en ny skåpinredning efter att dörren och fönstret bytt plats. Kyrkorummets innerväggar och kortak målades i en ljust brungul ton, medan långskeppets innertak målades gråblått. Bänkarna målades brungrå med brytning i grönt och med lila listverk. Dekorationsmåleri utfördes på bänkdörrar, altare, altarring, läktarpelare och bänkarnas långsidor mot koret. Predikstol och orgelfasad restaureras, likaså altarskåp, krucifix och madonnabild. De tre senare placeras sedan över altaret, på södra långväggen respektive i sakristian. Två år senare dekoreras läktarbarriären av konstnären Torsten Hjelm. 1952 skedde en interiör restaurering under ledning av arkitekt Jörgensen, Växjö. Då flyttades altarskåpet till södra långväggen och altaruppsatsen sattes tillbaka över altaret. En triumfbåge murades upp och nya mörkgrå mattor lades i koret. Interiören målades i de färger den har än idag. Skulpturerna Kristi vapen och Pietà placerades i koret. Innertaket isolerades och två toaletter inrättades i kyrkans källare. 1968 målades orgelfasaden i samband med byte av orgelverket. Predikstol, altaruppsats, altarskåp krucifix och två skulpturer renoverades och konserverades under 1987. 1993 byggdes serviceutrymmen under läktaren, innehållande samlingsrum, toalett och städutrymme. De fyra bakersta bänkarna togs därmed bort. En korbänk på var sida togs bort 1999 och dopfunten flyttades till korets södra del. Under vintern 2001-2002 genomfördes en inre restaurering under ledning av byggkonsult J-O Björk. Innerväggarnas färg avlägsnades och två stora sprickor i långhusets främre del lagades. Därefter putsades och avfärgades väggarna i en svagt gul nyans. På triumfbågens norra pilaster fanns genomslag av tjära, varför en stålpipa drogs i skorstenen innan pilastern restaurerades och avfärgades. Innertaket målades varmgrått med en kraftigt ockragul gesims. Golven slipades och oljades. All bänkinredning bättringsmålades. I koret togs en bänkrad bort på var sida. Tage Andersson utförde dekorativ målning i form av pilastrar och arkitrav på korväggens mitt och spotlights installerades bakom triumfbågen. Altarskåpet konserverades av Herman Andersson. |
