Stäng fönster LEKSAND ÅLS PRÄSTGÅRD 2:6 - husnr 2, ÅLS KYRKA (ÅHLS KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| ÅLS KYRKA (ÅHLS KYRKA) (akt.) | |
| 2004-08 |
| Historik |
|---|
|
Åhls kyrka anlades i anslutning till byarna som grupperade sig på västra stranden om Insjön, som utgör en vik skapad av Österdalälven. Landskapet kring älven och sjöarna har sedan urminnes tider utgjort bördiga jordbruksbygder. Det strategiska läget, strax söder om Siljan och vid viktiga sjö- och landsvägar främjade också tidigt etableringen av ett kapell på platsen, som fram till 1613 förblev underställt moderkyrkan i Gagnef. Från och med 1700-talet kom dock Åhlsbygden att särskilja sig från de omgivande jordbrukssocknarna. Gruvdriften kring järn- och kopparfyndigheterna skapade en betydande inflyttning och en social förändring. Gruvnäringen ersattes så småningom av en expansiv träindustri. De ursprungligen skilda byarna vid sjön har numera växt samman till tätorten Insjön. Tidigt men vid en okänd tidpunkt (1300-talet?) uppfördes en kapellbyggnad av sten, på platsen för nuvarande kyrka. Byggnaden om- och tillbyggdes i etapper och vid mitten av 1700-talet bestod den av ett välvt långhus med rak avslutning, sakristia i norr, vapenhus av trä i söder samt av ett torn mot västra gaveln. Nedre delen av tornet var murad och välvd, överdelen bestod av träkonstruktion. En utvidgning av kyrkan hade diskuterats sedan 1600-talet och kring mitten av 1700-talet beslöts om en omfattande om- och tillbyggnad. Det slutliga valet blev dock en fullständig förnyelse och gamla kapellet kom att ersättas med en betydligt större kyrkobyggnad som utformades efter tidens arkitektoniska ideal. Som arkitekt och byggmästare engagerades Pehr Schultzberg från Västerås. Byggnationen pågick mellan 1761 och 1767 och delar av kapellets murverk återanvändes. Detta är förklaringen till bl.a. de snäva murarna i tornet och avvikelserna i del av norra väggen. Även rivningsmaterial kom till användning i nya byggnaden. Åhls kyrka kom att utgöra förlagan till Gustafs kyrka som påbörjades två år senare. Dessa byggnader har samma byggmästare och är bortsett från några detaljer identiska med varandra. De tillhör gruppen av nyklassicistiska kyrkor som uppfördes i stort antal mellan 1760- och 1860 talen, runt om i landet. Arkitektoniskt hör de dock till de tidigaste av denna karaktär och saknar fullt utvecklade drag samtidigt som de speglar provinsiella inslag. Byggnaden utmärker sig genom sina ovanliga tjocka murar som framträder i dörr- och fönsteröppningarnas djupa nischer. Den har även ett karakteristiskt lågt och massivt torn byggt i avsatser med två över varandra klockformade huvar och mellan dessa en panelfodrad lanternin med fönster och tornur. Invändigt täcks kyrkorummet av två monumentala kupolvalv. Kyrkans interiör är representativ för perioden, ljus med stora fönstersystem, spartansk och avskalad. Inredningen tillfördes i olika etapper mellan 1770- och 1880-talen. Den domineras av den monumentala altaruppsatsen från 1827 och den påkostade predikstolen från 1784. Byggnaden har genomgått vissa förändringar under årtiondena. Till de påtagligaste hör nuvarande takutförande med skifferbeläggning, en följd av 1890-talet upprustning. Ursprungligen hade kyrkan rödfärgat takspån, även på solbänkarna. Till de större inre förändringarna hör bytet 1887 av den slutna bänkinredningen från 1700-talet som ersattes med nuvarande öppna bänkar. Kyrkans gamla medeltida altarskåp fick på 1960-talet sin nuvarande placering, söder om koret. För ändamålet igenmurades södra långsidans östra dörröppning på insidan. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Boëthius, Gerda. 1932. Åhls kyrka. Sveriges kyrkor, Dalarna, band 1 Jonsson, Bengt. 1974. Åhls kyrka - Historik och vägledning Redelius, Gunnar. 1991. Åhls kyrka Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift Åhsbom, Ernst. 1941. Åhls församlingshem. Julbok för Västerås stift |
