Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LUDVIKA LUDVIKA 3:11 - husnr 1, LOVISA ULRIKA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LOVISA ULRIKA KYRKA (akt.)
2005-04-28
Historik
Malmbrytning och järnframställning var de traditionella verksamheterna som tidigt kom att prägla Ludvika bygden, som de flesta andra platser inom Bergslagen. Själva byn var länge oansenlig men kring mitten av 1500-talet anlade Gustav Vasa ett kronobruk på platsen, vid strömmen. Därefter följde en rask expansion av verksamheter som drog nytta av strömmens fall och dammar. Sin första kyrkobyggnad fick Ludvika 1652 då ett kapell uppfördes på den så kallade Hammarbacken, norr om Ludvika Ström. Kapellet var uppfört av timmer och brädfodrat under spåntak. Det ombyggdes och förbättrades på 1690-talet. Hundra år efter sin invigning övergavs dock den nedslitna kyrkobyggnaden för nuvarande kyrka som invigdes 1752.

Det nya kapellet uppfördes söder om strömfåran. Tomten var donerad av Carl Gustaf Cedercreutz som drev Ludvika kronobruk, och kyrkobyggnaden placerades mitt emot och i axel med bruksherrgården. År 1752 kunde det nya kapellet, som döptes till Ludvika Ulrika efter drottningen Lovisa Ulrica, invigas. För byggnadens utformning svarade konstmästare Gustaf Adolf Wiman och för takryttaren Erik Paul Lillia. Samtidigt som kapellet uppfördes även en klockstapel, sydväst om kyrkobyggnaden. Ludvika förblev kapellförsamling under Grangärde fram till 1863.

Ludvikas kyrkobyggnad skiljer sig från traditionella församlingskyrkor, dess placering, uppförande och utformning påverkades till väsentlig del av bruket. Kyrkobyggnaden fick en representativ arkitektur som inordnades i brukets bebyggelse. Ett särdrag för kapellet och ett uttryck för brukets inflytande var tillbyggnaden mot korets södra sida, vilken utgjorde privatloge för brukets herrskap. Kapellet byggdes som korskyrka, av knuttimmer som ursprungligen rödfärgades. Det fick takryttare över kyrkans mitt och säteritak över korsarmarna, taken täck-tes inledningsvis med spån. Byggnadens fönster var ursprungligen små och kvadratiska.

Ludvikas kyrka uppfördes i en för perioden modern stil med korsformig plan. Den har arkitektonisk släktskap med flera samtida korskyrkor i landskapet, som t.ex. Sundborns och Säfnäs kyrkor.
Under årtiondena har byggnaden genomgått ett flertal renoveringar som inverkat på och för-ändrat byggnaden in- som utvändigt, även om den ursprungliga karaktären består i stort. Mot slutet av 1700-talet försågs fasaderna med stående panel som vitmålades. Därefter och fram till den första stora renoveringen år 1885 förblev kyrkan i stort oförändrad. Undantaget var utvidgningen av fönstren som slutfördes 1872 samt läktar- och orgelbygget som genomfördes 1828.

Omkring år 1900 ersattes takens spånbeklädnad med järnplåt. Några år senare, i samband med en omfattande renovering efter ett förslag av Gustaf Améen, ersattes fasadernas panelfodring med spån. Samtidigt revs ”Rothens bur”, herrskapets loge på södra sidan om koret medan de slutna bänkarna ombyggdes till öppna sådana. Améen svarade även för utförandet av nuvarande klockstapel som ersatte den ursprungliga.

Nuvarande fasadbeklädnad med stavspån tillfördes i samband med 1950-talets stora renovering, som till betydande del präglar nuvarande förhållanden. Samtidigt tillfördes kyrkan nya inredningar och utsmyckningar. Takens nuvarande utförande med kopparplåt infördes på 1960-talet. Restaureringen på 1990-talet medförde bl.a. att valvens rappning med puts borttogs och att de brädfodrade valven från tiden före 1885 frilades.


Källor och litteratur
Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift.
Forshem, Simon. 1954. Ludvika kyrka. I Julboken för Västerås stift, 1954.
Nordin, Erik. 1992. Svenska träkyrkor.
Prästgårdsinventering i Kopparbergs län, 1976. Dalarnas museum.
Prästgårdar med skyddsbestämmelser i Kopparbergs län. 1993. Länsstyrelsen i Dalarna.
Redelius, Gunnar. 1979. Ludvika kyrka.
Schröder, Jan-Olov. 1991. Kyrkogårdar i Ludvika.
Schröder, Jan-Olov. 2002. Ludvika Ulrika 250 år – Minnesskrift 1752-2002.
Sege, Carl A:son. 1952. Ludvika kyrka.
Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift.