Stäng fönster SÄTER GRÄNGSHAMMAR 1:3 - husnr 1, SILVBERGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SILVBERGS KYRKA (akt.) | |
| 2004-05 |
| Historik |
|---|
|
Östra Silvberg är en av Sveriges äldsta gruvor, den hade sin storhetstid redan under 1400-talet. Ödekyrkogården vittnar om platsen där det medeltida Sankt Nikolai kapell en gång låg, på sluttningen mot Silvbergssjön intill gamla silvergruvan. I början på 1800-talet blev det medeltida kapellet utdömt, men det brukades ända fram till 1830-talet. Planer på ett nytt ka-pell på platsen försenades och övergavs till slut; kapellbyggnaden såldes och revs därefter 1854. Man valde att i stället uppföra en ny kyrka, någon halvmil väster om gamla kapellet. Kyrkotomten låg i anslutning till det då blomstrande bruket i Grängshammar. Marken hade erhållits genom donation från Olof Forsgren, disponent vid bruket 1816-1855. Kyrkan place-rades och utformades som en del i brukets representativa planläggning. Silvbergs kyrkogård är intimt förenad med kyrkomiljön men även med brukets personhistoria. Silvbergs kyrka uppfördes 1830-34 efter ritningar från 1825 av Samuel Enander. Kyrkans utformning hämtar sin inspiration från Panteon och antikens tempel, den är också en avläggare av Skeppsholmskyrkan som påbörjades 1823. Byggnaden har oktogonal centralplan, med utbyggt vapenhus och sakristia i respektive söder och norr. Den avvikande orienteringen för koret är en följd av den lokala topografin, södra sidan med vapenhus är vänd mot herrgården. I övrigt är byggnadens utformning, karaktär och utsmyckning starkt präglad av nyklassicismens regelverk och formspråk. Utvändigt har kyrkan till största del förblivit oförändrad, med undantag av taktäckningen. Invändigt är den ursprungliga karaktären bestående, även om rummen präglas av 1930-talets förnyelse beträffande inredningen och färgsättningen. Altarpredikstolen inramad av en klassi-serande altaranordning samt läktaren är dominerande inslag i kyrkorummets scenografi. Bänkinredningen, färgsättningen och golvet är däremot en följd av senare förändringar och åtgärder. Fram till 1861 tillhörde Silvbergs kapellag Stora Tuna församling men kom därefter att bilda en egen församling. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. ATA. Handlingar, byggnadsritningar B. Wijkmark, 1915 Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Boëthius, Gerda. 1932. Silvbergs kyrka. SvK bd I:3, vol 37 Församlingens arkiv, Byggnadsritningar fr. 1931-1933; Malmström, Krister. 1990. Centralkyrkor- Inom svenska kyrkan 1820-1920 Stiftets arkiv. Underlag och handlingar- Restaureringsförslag 2001-2003 Silvbergs kyrka – Restaurering av plåttak, 1997-1998. Antikvarisk rapport, Dalarnas Museum Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift. |
