Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄLLEFORS HÄLLEFORS KYRKBY 4:4 - husnr 1, HÄLLEFORS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HÄLLEFORS KYRKA (akt.)
2003-10
Historik
Kyrkan uppfördes ursprungligen som kapell 1644 vid det då nyanlagda Hällefors silververk. Det var en åttkantig rektangulär byggnad av timmer med avfasade hörn och rödmålade spånklädda fasader. Kapellet blev efter hand för litet för den växande befolkningen och utvidgades på 1740-talet med korsarmar i norr och söder med en spånklädd takryttare över korsmitten. 1793 revs den äldre sakristian och ersattes med en ny öster om koret, kyrkan fick då sin nuvarande storlek.

Under slutet av 1800-talet installerades en ny orgel och orgelfasaden byggdes om. Innertaket kläddes med panel och den slutna bänkinredningen ersattes med nya öppna bänkar. Koret förändrades med ny altaruppsats och ny altarring, kortaket försågs med dekorationsmålningar.

1929 genomgick kyrkan en stor renovering under ledning av arkitekt Erik Fant, då man bland annat tog fram och till viss del kompletterade/rekonstruerade takmålningar, troligtvis från 1700-talet. Kyrkorummets väggpanel marmorerades och kortaket försågs med slät panel på vilken målningen ”Den eviga staden” målades av konstnär John Österlund. Ny sluten bänkinredning, där delar av den äldre återanvändes, samt kvarteren omordnades. Innerdörrar, bänkarnas dörrar samt läktarbarriärens fyllningar försågs med en kraftig marmorering. I den norra korsarmen inredde man ett nytt dopkapell med ny dopfunt. Några fönster i koret och vid dopplatsen sattes igen, predikstolens originalmålning togs fram. Kyrkorummet fick ny armatur, bland annat vägglampetter. Nya ytterportar med detaljer av handsmitt järn.

På 1980- talet förstärktes kyrkans hörnstolpar samt invändigt placerades nya dragslag på de äldre. 1994 genomfördes en invändig renovering då flagnande färg på bänkinredningen åtgärdades med en något förändrad färgsättning som följd, bänkdörrarnas fyllningar fick en ny marmorering. Altaruppsatsens och altarringens färgsättning från slutet av 1800-talet rekonstrueras.

Källor och litteratur:
Esbjörnson,Estrid, Kyrkor i Örebro län, 2000
Arkiv, Örebro läns museum