Stäng fönster ALVESTA SLÄTTHÖG 1:7 - husnr 1, SLÄTTHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SLÄTTHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Slätthögs socken nämns första gången i de skriftliga källorna som ”de Slaetu” år 1270. Här fanns precis intill kyrkan en medeltida stenkyrka tidigare, troligen från 1500-talet. Den byggdes år 1746 ut med ett torn i väster, men ansågs i början av 1800-talet ha tjänat ut och bedömdes både som för liten för församlingen och för dålig för att fortsätta bygga ut. Man beslutade därför istället om en nybyggnation. Arkitekt Samuel Enander gjorde först upp ritningar till en större korskyrka, avsedd för 1468 personer. Året efter reviderades ritningen till en ny enskeppig kyrka för 1278 personer, och denna kom att följas i stort sett helt och fullt. Tornets rundfönster gjordes dock rundbågiga och sakristian i två våningar istället för en. Arbetet startade 1841 och kyrkan stod klar att användas redan året efter. Det dröjde dock till 1855 innan den invigdes av biskop Christofer Isaac Heurlin. Exteriöra förändringar Bara ett par år efter att kyrkan stod klar sattes den öppna lanterninen igen och försågs med tornur. 1901 blåste delar av torntaket sönder i en storm och lanterninen fick återuppbyggas. I övrigt har inte kyrkans exteriör förändrats i större utsträckning. Normalt underhåll med lagning och avfärgning av putsen har skett med jämna mellanrum, senast år 1993. Kyrktaket var från början täckt med papp. Interiöra förändringar På 1870-talet dekormålades korväggen med draperi, landskapsfond och änglar. Även ovanför dörrarnas överstycken utfördes liknande arbeten. När kyrkan restaurerades 1928 målades inredningen i blågrå nyanser med blå marmorering på bänkarnas dörrspeglar. Bänkarna gjordes också bekvämare och elektrisk belysning drogs in. Innertaket målades grått med ”ornamental taklist”. Altaret kläddes med mörkbrunt tyg. Nästa stora inre restaurering skedde 1953-55, under ledning av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen, Växjö. Då lades nytt golv och korpartiet utökades. Altarpredikstolen flyttades till den norra sidoväggen och den gamla kyrkans altaruppsats från 1742 fick istället ta plats i koret. Denna restaurerades samtidigt mycket hårt. Dekormålningarna på korväggen målades över och hela interiören fick en kraftig färgsättning i grått, vitt och vinrött. Innertaket målades i blågrön färg och väggarna gulskiftande med svart mellanbård. Altarringens bord och knäfall kläddes om med läder och fönstren försågs med färgat katedralglas. Ett nytt elektriskt uppvärmningssystem installerades också. Växjöbladet rapporterade den 19 november 1953: ”Bänkarna är målade i ljusbrungul färg, men med dörrarna i allmogefärg. Förut var dessa vackert marmorerade och tvistigt kan det väl vara vilket som är vackrast.” Vid restaureringen 2003-04 målades interiören om i en lugnare färgskala, närmare det klassicistiska ursprunget. Huvudsakligen användes ljust gråa nyanser med förgyllda dekorationer och inslag av marmorering. Bland annat återskapades takgesimsens bruna marmoreringar. Ovanför altaromfattningen togs delar av det tidigare dekormåleriet fram, samt själva omfattningens marmorering. Väggarna kalkavfärgades vita och golven slipades och lackades. I vapenhuset bilades muren upp för att få plats med en handikapptoalett. Man utförde också vissa arbeten i sakristian, samt borrade för och installerade bergvärme. |
