Stäng fönster ALVESTA HJORTSBERGA 1:9 - husnr 2, HJORTSBERGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HJORTSBERGA KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Hjortsberga socken nämns första gången i de skriftliga källorna år 1287, då som ”Hiortzbyrghom”. På samma plats som den nuvarande kyrkan stod tidigare en medeltida träkyrka med stenkor. Både kyrkan i Hjortsberga och den medeltida träkyrkan i Kvenneberga dömdes ut av biskop Esaias Tegnér vid en visitation år 1828. Beslutet om sammangående och byggnation av gemensam kyrka för församlingarna överklagades, men fastställdes 1831 av Kungliga Majestätet. Arkitekt Samuel Enander vid ÖIÄ gjorde upp ritningar, vilka godkändes 1834. De reviderades något under själva bygget. 1840 stod kyrkan klar, men invigdes först 1853 av biskop Christoffer Isaac Heurlin. Hjortsberga kyrkas exteriör framstår idag som relativt oförvanskad, med undantag för den bortbilade sockeln. 1903 genomfördes en exteriör och interiör restaurering, då fasadernas puts renoverades och avfärgades. Takens spånklädsel ersattes 1923 med täckning av kopparplåt. Smålandsposten skrev den 26 juni samma år: Och rent praktiskt sett blir ju detta koppartak i längden billigast, då det beräknas kunna hålla en 400 år framåt. Engångsutgiften betalar sig således, ehuru varken den nuvarande eller nästa generation skördar frukterna därav. Nästa stora restaurering gjordes under ledning av arkitekt Hans Lindén år 1961. Fasadernas puts renoverades och avfärgades, men det var också då sockeln frilades och gavs sitt nuvarande utseende. Fasadernas puts renoverades senast 1984. Vid en yttre restaurering år 2002 lades koppartaken om och fönstren renoverades in- och utvändigt. Interiören i Hjortsberga är väl bibehållen och har inte undergått några genomgripande förändringar. Inredningen präglas av den färgsättning som utfördes 1961 av arkitekt Hans Lindén. Vid invigningen 1840 var interiören ännu inte komplett. Orgel tillkom 1841 och altartavla 1846. 1893 installerades uppvärmning i form av kaminer i kyrkorum och sakristia. 1903 genomfördes en exteriör och interiör restaurering, då innerväggarna målades ljust gula med vita pilastrar och omfattningar. Innertaket målades ljusblått, med korets tak i ljusare och mörkare rosa. Takgesimsen marmorerades i gråblått och inredningen målades i vitt och guld. I vapenhuset lades ”cementeradt golf” istället för tidigare plattor. Denna färgsättning kom att ändras helt vid en restaurering 1929, under ledning av arkitekterna Paul Boberg och Thure Bergentz. Innerväggarna målades då gråvita och innertaket vitt, medan inredningen färgsattes i grågrönt och brunt. Bänkarna gjordes bekvämare och läktartrapporna ändrades. Ett vindfång anordnades vid den södra entrédörren. Nytt orgelverk av Mårtenssons orgelfabrik i Lund installerades och flera äldre skulpturer konserverades av Sven Sundbaum. 1937 installerades elvärme, varvid två korbänkar togs bort. 1953 fick kyrkan en ny dopfunt i röd granit med skål av silver. 1955 restaurerades sakristian under ledning av arkitekt E G Erlandsson. Väggarna målades bruna och taket målades ljusare. Ny skåpinredning tillkom, liksom nya möbler i pärlgrå färg med ljusbrunt skinn. En större exteriör och interiör restaurering genomfördes 1961, under ledning av arkitekt Hans Lindén. Innertaket målades ljust gråblått och innerväggarna färgades åter ljusgula med vita pilastrar och omfattningar. Inredningen färgsattes i grått och guld med rödviolett bänkinredning. Altarringen ändrades och golven slipades. Ljuskronorna hängdes om samtidigt som fyra nya ljuskronor tillkom. Altartavlan konserverades av Sven Wahlgren. I vapenhuset inreddes en toalett. Vid isoleringsarbeten på vinden 1980 upptäcktes att långhusets väggar börjat vika sig utåt. Dragstänger monterades året därefter in för att hålla dem ihop. Den senaste interiöra renoveringen genomfördes år 2003, då ett par fuktskador i innertaket åtgärdades. Golvet innanför altarringen befriades från heltäckningsmatta och målades brunt. Korets kolonnställning marmorerades enligt framskrapade färgprover och altarringens knäfall ändrades. Tre inspektionsluckor togs upp i långhusets golv och hörslingor och strålkastare monterades i kyrkorummet. I sakristian avfärgades väggarna i ljusgult och två textilförvaringsskåp tillkom. Skåpinredningen ändrades och nytillverkades delvis. |
