Stäng fönster VÄRNAMO NYDALA 2:1 - husnr 2, BONDKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| BONDKYRKAN (akt.) | |
| 2004-01 |
| Historik |
|---|
|
Nydala kyrka grundades 1143 av cisterciensermunkar från Clairvaux och uppfördes jämte Alvastra som det första cistercienserklostret i Sverige. Klosterbygget drog ut på tiden och först 1266 stod anläggningen färdig enligt cisterciensisk mönstermodell och kunde invigas. Enligt den regelbok som cistercienserna följde var portkapellet en av de fem byggnader som man skulle ha förberett på platsen när man etablerade ett nytt kloster. Portkapellet var till för besökare till klostret som annars inte hade tillträde till klosterkyrkan. Till klosterkyrkan fick bara munkar och lekbrödar gå, de senare endast i västra delen. Portkapellet uppfördes intill klostermuren och i dess anslutning uppfördes också ofta ett gästhus för att där kunna ta emot och erbjuda sovutrymme till gäster utifrån. Även gästhuset var en av de fem första byggnader som skulle uppföras enligt reglerna - de andra var oratoriet (bönerum eller gudstjänstrum), refektoriet (matsal) och dormitoriet (sovsal). Portkapellet skulle sålunda kunna vara en av de byggnader som uppfördes först när munkarna slog sig ner i Nydala 1143. Möjligheten finns också att det användes som gudstjänstrum innan kyrkans östra del med altare stod färdig. Under reformationen övergick Nydala och dess ägor i kunglig förläning och 1568 skövlades och lades klostret – och troligen även portkapellet – i ruiner av danske kungen Kristian II. Klosterkyrkan iståndsattes 1688 av friherren och ägaren till Nydala herrgård, Hans Isaak Ridderhjelm och kyrkan togs därefter åter i bruk, som sockenkyrka. När Erik Dahlberg tecknade av miljön kring Nydala på 1690-talet inför Suecia Antiqua hade klosterkyrkan nyligen ställts i ordning igen efter mer än hundra år som ruin. På avbildningen ser bondkyrkan också ut att vara i brukbart skick med intakta väggar och helt tak. Bondkyrkan hade då redan varit i användning sedan åtminstone 1630 då en tillbyggnad gjordes på korets södra sida. Denna tillbyggnad ser vi idag som murrester mellan Bondkyrkans södra korvägg och de kvarvarande ruinerna från klosterkyrkans norra vägg. Klosterkyrkan och mellanbyggnaden har alltså aldrig varit bruk samtidigt. Undersökningar av bondkyrkan när den återuppbyggdes 1952 visade också att valvet mellan kor och långhus troligen är sekundärt och eventuellt härrör även det från 1630-talet. Vid 1600-talets slut är alltså bondkyrkan i ett gott skick, med hela väggar, ett litet kor med en fönsterglugg i öster och ett brant sadeltak. Därefter förfaller det uppenbarligen och i mitten av 1900-talet är det bara långsidans väggar och gavlarna som står upp. Korets murar är raserade och taket borta. 1948 inleds utgrävningar av ruinen och därefter tar återuppbyggnaden vid, och 1952 kan det återinvigas. Korets väggar har då byggts upp och kyrkan har fått takstol och taktäckning, fönster och dörrar och ett nytt golv. 1964 installeras värme och den öppna takstolen byggs in bakom en panelinklädnad med synliga bjälkar. Bondkyrkan får även en predikstol och ny bänkinredning. Sedan dess har bondkyrkan huvudsakligen varit föremål för underhållsåtgärder. |
