Stäng fönster GISLAVED REFTELE 7:1 - husnr 1, REFTELE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| REFTELE KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Med anledning av den snabbt växande befolkningen kring sekelskiftet 1800 blev den gamla kyrkan för liten. 1826 väcktes frågan om såväl ny kyrka som kyrkogård. Det beslutades att bygga nytt inom tio år. 1833 godkände församlingen den plan som kyrkobyggmästare Petersson från Borås utarbetat för ny kyrka. 1834 kontrakterades byggmästare Wennberg för att leda arbetet. Bygget skedde under 1837 och kunde avsynas 1838 men invigas först 1839, då biskop Esaias Tegnér närvarade. För ritningar till predikstol och altarkors stod Överintendentsämbetets arkitekt Axel Nyström, vars ritningar för själva kyrkan aldrig realiserades. Kyrkorummets ursprungliga färgskala gick i grått, grågrönt och guld. 1844 färdigställdes ett 19 ½ -stämmigt orgelverk av Johan Niklas Söderling, Göteborg, ”på det högsta utmärkt väl arbetat, prydligt och godt”. 1871 försågs koret med en altarmålning (Kristi himmelsfärd) och kolonner utfört som fresker på väggen av konstnären C O Christiernin, det var dock ett ”hastverk” som behövde repareras redan 1876. 1874 ersattes kyrkans spåntäckning med skiff er. Orgelverket reparerades 1877-78 av A W Lundahl, Malmö. 1904 donerades en fullvärdig altartavla av riksdagsmannen A Andersson i Hakarp. Konstnären var Gottfrid Kallstenius. 1916-17 övermålades kolonnerna i koret och ersattes av träpilastrar, ritade av arkitekt Charles Lindholm. 1917 byggdes orgeln om av Olof Hammarberg och gjordes därvid pneumatisk. Tio år senare ansågs kyrkan vara i behov av en restaurering. 1931 antogs ett förslag av arkitekt Paul Boberg, vidare anlitades den kände konstnären Waldemar Lorentzon för att dekorera kortaket. Arbetena utfördes under 1932. Fasadputsen reparerades och kalkades på nytt. Exteriöra snickerier oljemålades, tornkorset förgylldes och portarnas cementtrappor byttes mot granit. En urtavla över mittporten avlägsnades. Kyrkans uppvärmningssystem med nedsotande järnkaminer (tillkommet 1880) och vanprydande rökrör ersattes av värmeledning med lågtrycksånga. Pannrum ordnades i den intilliggande sockenstugans källare. De svampangripna golven och bjälklagen revs bort och ersattes av nya samtidigt som ventiler ordnades i sockeln. Vapenhusets trägolv byttes mot kalksten. Långhusets ingångar försågs med vindfång och nya portar. Fönstren gavs nya ytter- och innerbågar. Ytterbågarna gjordes med blyspröjs och försågs i koret med katedralglas. Bänkarna gjordes bekvämare genom viss utglesning, byte av sitsar och justering av ryggar. Läktartrappornas spjälräcken byttes mot skärmar med fyllningar. Altarringen kläddes in med panel. Korpilastrarna avlägsnades och på församlingens begäran togs de gamla målningarna fram av konservator Sven Sundbaum, det krävdes dock ”rekonstruktiv nymålning”. Väggarnas marmorerade kvadermålning från sekelskiftet modifi erades. Hela interiören ommålades. Taket gavs en bruten ljus färgton, på taklisten färguppläggning. ”Förut befi ntliga färger skola så vitt som möjligt läggas till grund för färgschemats uppgörande.” Sparsam dekorativ marmorering omnämns i programmet för dörrar, bänkar, läktare och kolonner. Målarmästare var Gustaf Andersson, Motala. Orgeln reparerades av Levin Johansson, Liared. 1937 infördes elektrisk belysning och Boberg ritade bl.a. lampetter. 1950 reparerades orgeln av Lindegrens orgelbyggeri för att sedan 1965 ersättas av ett nytt 20-stämmigt från Västbo orgelbyggeri. 1968 kunde arkitekt Ingeborg Waern-Bugge notera behov av en ”grundlig renovering, vilken måste omfatta såväl underhållsarbeten som modernisering”. Ett akut problem var att den i sig svaga takkonstruktionen ej tålde tyngden av skiff ertäckningen. Vidare var rötsvampen från 1930 tillbaks i golvet. Samma år åtgärdades exteriören. Takstolarna förstärktes och skiff ertäckningen ersattes med kopparplåt. Fasaderna omputsades med KC-bruk varvid man vidhöll ursprunglig uppdelning mellan sprit- och slätputs. Fasaderna avfärgades därefter med kalk. De interiöra arbetena skedde 1969- 70. Golvet lades om. Altarringens panel togs bort. Predikstolspassagen från sakristian ersattes av en trappa från koret. I sakristian inrättades på platsen i stället toalett och kapprum. Under läktaren gjordes två inbyggnader för väntrum, toalett, förråd och textilskåp. Trapporna lämnades därvid synliga så att ”entrén känns rymlig och fri”. Läktarbänkarna på norra sida togs bort för att ge plats åt kör. En dörr togs upp mellan läktare och torn. I tornet togs den andra våningens bjälklag bort och ersattes av ett galleri längs östväggen, bl.a. för att ger mer ljus. En ny trappa gjordes emedan den gamla var för ”brant”. I tornets övriga våningar inrymdes lillkyrka och museum. Ny belysningsinstallation gjordes med mässingspendlar ”av icke iögonenfallande karaktär” över bänkarna. Vidare installerades elektrifi erad klockringning och lucköppning. Nedrökt altartavla och pilastermålning rengjordes av konservator Ragnar Flood. Interiören ommålades, varvid väggarnas kvaderindelning slopades. Den bjärta färgsättningen är ett uttryck för sin tid. 1988 lades kopparplåt även på kortaket. 1995 tillverkades en kororgel av Västbo orgelbyggeri. Riksantikvarieämbetet var tveksamt i sitt yttrande och ansåg att den allvarligt skulle förvanska korets karaktär. Dock accepterade man en mindre variant med placering i övergången mellan kor och långhus. |
