Stäng fönster NÄSSJÖ ALMESÅKRA 1:2 - husnr 1, ALMESÅKRA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ALMESÅKRA KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Den föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelfasad). Hawerman gjorde även ett förslag till dekorationsmålning som noggrant följdes av målaremästaren O Månsson, Jönköping, vid kyrkorummets målning 1869. Samma år färdigställdes ett 13-stämmigt orgelverk av E A Setterquist, Örebro. De första kända arbetena efter invigning bestod i putslagningar och kalkfärgning av fasaderna 1924. Året därpå installerades nya kaminer för uppvärmningen. 1935 genomgick exteriören en större reparation. All plåttäckning byttes ut mot galvaniserad. Nya stuprör uppsattes. Rötat trä i takkonstruktionerna utbyttes. Långhustaket var vid denna tid skiff ertäckt. Södra takfallet omlades. Lös puts på tornet och södra långsidan nedknackades och ny slogs på med tillsats av cement. Avfärgningen skedde med kalkfärg. Slutstrykningen avsåg man göra med prepareringsmedlet Ofalin. Utvändiga snickerier oljemålades i befi ntlig kulör. Byggmästare var Elof Holmér, Nässjö. 1941 konserverades två medeltida träskulpturer av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. 1950 omputsades alla fasader till följd av befi ntliga putsens usla skick. Kalkbruk nyttjades. Byggmästare var Albert Johansson, Nässjö. 1958 genomfördes en omfattande restaurering, mer eller mindre framtvingad av biskopen. Denne hotade efter sin visitation att stänga kyrkan, vars interiör var totalt nedsotad till följd av kamineldning och undermåligt underhåll. För projekteringen stod ingenjör Erik Persson, innehavare av Johannes Dahls arkitektfi rma, Tranås. Kaminerna togs bort och ersattes av elvärme, varvid även belysningen elektrifi erades. Golven slipades. Antalet bänkrader minskades och korgolvet utökades. Bänkarna ombyggdes så de fi ck bredare och bekvämare sitsar. Fönstren försågs med innerbågar. En stor del av de kulörta glasen i absidfönstren ersattes med klarglas. Under läktartrapporna gjordes inbyggnader för elcentral och förråd. Till vapenhuset ordnades ett vindfång. I vapenhuset revs den norra trappan för att ge plats åt inredning och inventarier från den gamla kyrkan i tornet. Under den kvarvarande trappan gjordes ett förrådsutrymme. Sakristian försågs med nytt vindfång och ny skåpsinredning. De ursprungliga planerna på kyrkorummets målning ändrades när man vid rengöring av en provyta upptäckte att hela den ursprungliga dekormålningen i limfärg från 1869 fanns kvar orörd under de tjocka sotlagren. Således rengjordes tak och väggar med bröd av målaremästarna Bruno och Rune Håkansson, vilka även stod för visst retuscheringsarbete. Altarskärmens vita ton dämpades med en viss brytning. Ovan altaret inkorporerades en ny målning av Elis Lundquist, Huskvarna. Förgyllningen bättrades. Altaret befriades från sin sentida inklädnad. Predikstol, altarring, nummertavlor, läktare och orgelfasad rengjordes endast. Bänkarna och portarna ommålades i brun ton från att ha varit ekådrade. Altarringens knäfall omkläddes. 1966 stod ingenjör Persson för en exteriör renovering inför kyrkans hundraårsjubileum. På nytt så behövde tornet omputsas isin helhet. Övriga fasader – framför allt västgaveln – lagades med kalkbruk. Avfärgningen skedde efter sandblästring med vit KEIMfärg, vilken är silikatbaserad. Takens skiff ertäckning var i behov av nyläggning. De ursprungliga planerna på ett bibehållande av skiff er som material frångicks dock och på såväl torn som kyrka lades istället kopparplåt. Tornkorset omförgylldes. Byggmästare var Nils Andersson, Fredriksdal. 1975 konserverades en dopängel från gamla kyrkan och upphängdes i kyrkorummet. 1978 tvingades man laga putsen på tornet och västgaveln igen, vilket skedde med cementhaltigt Gullexbruk som avfärgades med KEIM-färg. 1985 var situationen åter densamma på dessa byggnadsdelar. Värst var skadorna i anslutning till lagningarna. Dessutom hade fuktskador uppstått p.g.a. läckage i långhustakets anslutning mot tornet. De berörda fasaderna lagades med Serponit kalkbruk och avfärgades tillika med södra långsidan med kalkfärg av samma fabrikat. Arbetet leddes av arkitekt Per Rudenstam, Huskvarna. 1995 omputsades tornets södra och västra fasad, delar av putsen på långhusets västgavel och norra fasad lagades. Torntakets stomme reparerades och koppartäckningen nygjordes. Ljudluckorna ommålades. Samma år konserverades en bit av ett läktarbröst från gamla kyrkan. Konservator var Randi Gjertsen vid Jönköpings läns museum.1999 skedde de senaste utvändiga reparationerna. Projekteringen utfördes av arkitekt Bo Ahlqvist vid Construo AB. Putsen lagades och kalkavfärgades. Kors och kulor omförgylldes och läckan vid tornet åtgärdades. Samtidigt gjordes en inre renovering. Bänkarna ommålades i en helt ny färgsättning med inslag av marmoreringar. Dörrar och fönster ommålades. Altare och läktarpelare marmorerade i grönt. Altarringen bättringsmålades och gavs ny klädsel. Golven slipades och skulle ha såpbehandlats, istället kom de att oljas med tillsats av vitt pigment, vilket gav ett mindre lyckat resultat. Ansvarig för målningsarbetena var samme Rune Håkansson som 1958. Som ett resultat av länsmuseets skadeinventering genomfördes 2003 en konservering av den gamla kyrkans altaruppsats, dittills förvarad i tornet. Denna gavs nu en plats vid södra korväggen. Samtidigt ordnades i tornet en bättre förvaring för de bemålade takbräder som bevarats från gamla kyrkan. Innevarande år befi nner sig ett huvudbaner från gamla kyrkan på konservering hos länsmuseet. 2006 lämnades tillstånd för en försiktig restaurering av orgelverket, projekterat av Ålems orgelbyggeri, avsedd att utföras 2009. |
