Stäng fönster BOLLNÄS VALLSTA 35:1 - husnr 9, GÄSTGIVARS, BARSTUGUBYGGNADEN
Byggnad - Beskrivning
| GÄSTGIVARS, BARSTUGUBYGGNADEN (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Barstugubyggnaden är i två våningar och har använts som festhus och till vardags som förvaringsutrymme. Byggnaden uppfördes omkring 1837 och är typisk för större bondgårdar i södra och centrala Hälsingland vid 1800-talets mitt. Byggnadsdelarna är dock till viss del äldre och det finns måleri med 1600-talskaraktär. Den inre inredningen och dekoreringen är typisk för en hälsingegård, men också unik. Typiskt är att alla rum utom ett förvaringsrum har inretts med välgjorda snickerier och målats dekorativt. Unikt är målningarnas karaktär och kvalitet och att de är så välbevarade.Den stora festsalen "Harstugan" är schablonmålad och har ett komplett arkitektur- och inredningsmåleri med fältindelningar, dörr- och fönsteröverstycken och ett typiskt motivmåleri mellan gavelfönstren. Den förgyllda ornamenteringen var högsta mode i början av 1800-talet. De andra rummen har mer komplicerade schablonmönster med schatteringar. Alla mönster är vältecknade. Det finns även måleri av 1600-talskaraktär. Schablontrycket från Gästgivars har tryckts upp på tapeter och har blivit riksbekant. Sannolikt är detta det mest spridda tapetmönstret, trots att det egentligen inte var ett tapetmönster. Måleriet är utfört på 1830- till 1840-talet av en av de skickligaste hälsingemålarna, Jonas Wallström (troligen den som introducerade det mer utvecklade schablonmåleriet, sedan han som lärling i Stockholm hade kommit i kontakt med det tidiga 1800-talets dekorativa måleri). Barstugan renoverades 1950-1952 till hemslöjdsgård till Arbrå Hemslöjdsförening som då använde den till vävstuga och för kurser i egen och kommunens yrkesskolas regi. Byggnaden har hela tiden använts för offentliga ändamål (kursverksamhet, utställningar och hemslöjdsförsäljning). Idag är det utställningar och försäljning i byggnaden sommartid. Barstugan har varit tillgänglig för besökare, vilket tillsammans med det kända tapettrycket har gjort att den har blivit en del av många människors bild av Hälsingland. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gävleborg, 2010-12-17, Dnr 432-5755-10 |
