Stäng fönster VÄRMDÖ EKNÖ 1:498 - husnr 8, KORSÖ TORN
Byggnad - Beskrivning
| KORSÖ TORN (akt.), Korsö fyr (akt.) | |
| 2000-01 |
| Historik |
|---|
|
På Korsö, vid inloppet till Stockholm, fanns ett sjömärke (båk eller kummel) som, i likhet med många andra sjömärken, genomgick en upprustning under 1720-talet. På 1730-talet aktualiserades behovet av en fyr på Korsö. Flera handlande och skeppare hade framför önskemålen. Men istället för en fyr byggdes en ny sexsidig, ca 22 meter hög träbåk år 1746. Båken uppfördes av byggmästaren Johan Sebastian Jacob. Några år senare togs ett fönster upp i båken och där placerades en fyrlykta. Omkring 1750 byggdes båken om och försågs med en lanternin och spegelapparat. Fyrens syfte var att leda fartyg från sjön till ankarsättning vid Sandhamn, eller förbi platsen in i farleden till Stockholm. Tyvärr skadades fyren snart av ett åsknedslag. 1753 beslutade Kungl. Maj:t att en ny fyr av sten skulle uppföras på Korsö. Året efter tog Amiralitetskollegiet fram ett kontraktsförslag för en ny fyr och ett bostadshus. Fyrplatsen anlades av kammarherren Gustaf Hastfehr som även tog på ansvaret för fyrens drift. Den nya fyren och bostadshuset stod klara och besiktigades 1756 och året efter tändes fyren. Fyrtornet ritades av J. P. Eckerman och bestod av ett runt stentorn, ca 23 meter högt, med en lanternin innehållande två spegellyktor som på kvällen drogs ut på var sida om lanternin och sedan vändes fram och åter med hjälp av ett urverk. Detta var första gången ett fyrsken med speciell karaktär skapades. Fyrapparaten konstuerades av Jonas Norberg som senare utvekclade sina spegelapparater i Örskärs och Carlstens fyrar. 1768 träffades fyren av ett åsknedslag och lanterninen med fyrapparaterna förstördes. Därefter konstuerade Norberg nya och större lycktor men enligt samma princip som tidigare. Fyren på Sandhamn byggdes 1882 och då ansågs Korsö fyr vara onödig och släcktes samma år. Fyrapparaten och lanterninen plockades ned och flyttades till Huvudskärs nya fyrplats. Korsö fyrtorn fick stå kvar som sjömärke och användes av lotsar och senare av militären som bland annat lät bygga om torntoppen i olika etapper under 1940- och 1950-talen. |
