Stäng fönster MOTALA VINNERSTAD 7:34 - husnr 1, VINNERSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VINNERSTADS KYRKA (akt.) | |
| 1997-01-31 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt av trä, vilket den påträffade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Den nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1100-talets andra hälft. Den ursprungliga planformen bestod troligen av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. I samband med en renovering på 1950-talet konstaterades det att de medeltida murarna hade välhuggna kalkstensfasader. Den romanska portal, som nu är placerad på sidoskeppets västa sida, lär ursprungligen ha suttit i sydportalen. Den rikt huggna portalen är tillskriven en stenhuggare som benämns mäster Arcadius. Han var verksam i slutet av 1100-talet och dopfuntar från hans verkstad finns bl a i kyrkorna i Hogstad, Ekeby och Klockrike. I den 2003 utkomna boken "Östergötlands medeltida dopfuntar", skriver dock Marian Ullén och Sune Ljungstedt att efter en granskning av portalens återstående originaldelar anser de att portalen har "en betydligt säkrare formgivning och skickligare stenbehandling än de aktuella dopfuntarna". Kyrkans torn lär ha uppförts strax efter att långhuset färdigställts. Bland kyrkans medeltida föremål finns en ovanligt dekorerad dopfunt av vätternsandsten, som sannolikt är tillverkad omkring 1200-talets mitt. Under 1400-talet valvslogs kyrkan och försågs med kalkmålningar i likhet med många andra östgötska kyrkor. Under senmedeltiden förlängdes koret mot öster och en sakristia tillkom. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen visar tornet med synlig kalkstensmur, medan långhus, kor och vapenhus förefaller putsade. Under 1600-talet försågs kyrkan med en predikstol, som enligt uppgift skulle vara tillverkad i Vreta kloster och skulle vara dennas kyrkas gamla predikstol. Ungefär samtidigt införskaffades även en ny dopfunt, vilken utgörs av en typ som varit vanlig i Östergötland och tillverkades i verkstäder i Skänninge och Vadstena under andra hälften av 1600-talet. Redan under 1700-talets början konstaterades det att kyrkan för var trång och mörk. Under 1700- och 1800-talen skedde ett flertal smärre förändringar och reparationer av kyrkan. För att vinna mer bänkplatser genombröts muren mellan långhuset och tornets bottenvåning och försågs med bänkinredning och i mitten av 1800-talet utvidgades läktaren. Det dröjde dock fram till 1897 innan en större till- och ombyggnad ägde rum. Vid denna tid hade intresset för de medeltida kyrkorna vaknat och istället för att riva kyrkan och bygga en ny tidsenlig kyrka med mer bänkutrymme tillbyggdes kyrkan med ett sidoskepp. Ombyggnadsritningarna är utförda av stockholmsarkitekterna Ludvig Peterson och Ture Stenberg. I Stockholm hade de bl a ritat den då mycket moderna Birger Jarlspassagen som stod klar 1897. Peterson (1853-1931) var även ansvarig för den omfattande ombyggnaden av Fornåsa kyrka, som utfördes 1901. I söder tillbyggdes det befintliga vapenhuset åt öster och kyrkans ursprungliga södra mur nedtogs och därigenom bildades ett sidoskepp, som möjliggjorde plats för den växande församlingen. Ett nytt utvändigt trapptorn uppfördes på tornets södra sida och underlättade framkomligheten till orgelläktare och tornets klockvåning. Den medeltida sydportalen flyttades och placerades på trapptornets södra sida. Kyrkans exteriör försågs med medeltidsromantiska tillägg i form av tornets bågfris och fönsteromfattningar av sandsten. Interiören försågs bl a med en ny tidstypisk öppen bänkinredning och en predikstol i nygotik. Kyrkoherden A I Grevelius uppdrog redan 1926 åt arkitekt Ove Leijonhuvud att utföra ett förslag till renovering, som skulle syfta till att återge kyrkan dess medeltida karaktär. Det dröjde dock fram till 1952-1953 innan kyrkan åter renoverades och då skedde det under ledning av Kurt von Schmalensee, som var stadsarkitekt i Norrköping. Syftet var fortfarande att försöka återställa kyrkan till det som man uppfattade som ursprungligt. "För att förtaga den olyckliga fasadutformningen av 1897 års utbyggnad mot söder har föreslagits att förse sydväggen med trappstegsgavlar. I det medeltida murverket finnes vissa murskarvar, som antyda en tidigare trappgavelform å det forna vapenhuset. Anordningen med trappstegsformig avslutning i tegel på en mur av natursten finnes bl a representerad i Dagsbergs kyrka utanför Norrköping" skriver Kurt von Schmalensee. Landsantikvarie Bengt Cnattingius föreslog att kyrkan skulle återställas till sin ursprungliga storlek och att den södra tillbyggnaden från 1897 skulle rivas. Riksantikvarieämbetet biföll, men församlingen som var i tillväxt behövde utrymmet. I stort alla tillägg, som tillkommit vid Petersons renovering 1897 avlägsnades. De öppna bänkarna, som bara några decennier tidigare varit högsta mode, ersattes nu av slutna bänkar och predikstolen i nygotik avlägsnades. Efter Schmalensees omfattande renovering har endast vård- och underhållsarbeten utförts på exteriören. |
