Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MARK FRITSLA 3:59 - husnr 1, FRITSLA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

FRITSLA KYRKA (akt.)
1995-08-11
Historik
Fritsla gamla kyrka i trä uppfördes 1612 ett stycke från den nuvarande kyrkan. År 1844 beslutade församlingen att bygga en ny kyrka och genom att sälja en del material från den gamla kyrkan fick man in pengar för det nya kyrkobygget. Från den gamla kyrkan finns ett bevarat bemålat läktarbröst, föreställande Kristus och apostlarna, utfört av Sven Wernberg i mitten av 1730-talet. Läktarbröstningen såldes tillsammans med andra inventarier då den gamla kyrkan raserades på 1840-talet, och var fram till slutet av 1936 i privat ägo. Den hade i söndersågat skick bland annat använts till "havrebinge". Läktarbröstningen konserverades 1936 och uppsattes därefter i kyrkorummet. Den flyttades 1973 till ett nytt andaktsrum under läktaren.

Som byggmästare för den nya kyrkan antogs kyrkobyggmästare Per Pettersson från Thå i Sandhult. Församlingen hade synpunkter på ritningarna från Överintendentsämbetet och fick sin vilja igenom när det gällde tornet. Predikstolen och altaruppsatsen utfördes 1849 av den kände finsnickaren Johannes Andersson från Ölsbo i Mjöbäck. Den nya kyrkan byggdes i sten i nyklassicistisk stil och invigdes 1851. Altarkorset avlägsnades 1930 från sin ursprungliga plats i mitten av altaruppsatsen och ersattes av en altarmålning av konstnären Albert Eldh, som flitigt anlitades vid konstnärlig utsmyckning av kyrkor.

Innanfönster med katedralglas i olika färger insattes 1912 i kyrkorummet och var en gåva till kyrkan av en församlingsbo. Värmeledning installerades i kyrkan 1931. Kyrkans medeltida dopfunt återinsattes 1938 i kyrkorummet, efter att ha tillbringat 50 år utomhus.

Kyrkan renoverades in- och utvändigt 1949, i anslutning till 100-årsjubiléet, under ledning av arkitekten Sigfrid Ericson, verksam i Göteborg men bördig från Fritsla socken. Renoveringen bekostades till stor del genom donationsmedel från avlidne hemmansägaren Alfred Johansson, Fritsla. Utvändigt omlades yttertrapporna likt befintligt utseende. Kyrkan ommålades in- och utvändigt i en färgsättning som anslöt till kyrkorummets ursprungliga karaktär; taket i ljust blått och väggarna i vitt. Omkring år 1900 hade kyrkorummet dekorerats med schablonmålningar och dessa övermålades nu. Bänkinredningen ombyggdes och målades i ljust grå kulör med marmorering i blå ton på gavlarna. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen, predikstolen och altarringen framtogs och med ledning av denna ommålades läktarbröstningen, orgelfasaden och dörrpartierna. Sakristian utökades genom att altaruppsatsen flyttades ett stycke åt väster, och fick sitt nuvarande utseende. Korgolvet utökades och ekparkett inlades. Golvet innanför altarringen sänktes och nytt golv inlades i vapenhuset. Konstnären Joël Mila dekorerade altaruppsatsen med symboliska målningar.

Tornur tillkom på torntakets nedre del, efter förslag av arkitekten Nils Sörensen. Belysningsarmaturen i kyrkorummet utbyttes mot ny efter förslag av arkitekten Axel Forssén.

Kyrkan renoverades 1973 av hantverkare från Fritsla församling efter förslag av Pelle Nilsson Arkitektkontor AB i Floda. Utvändigt omputsades fasaderna. Kyrkan ommålades ut- och invändigt, med i huvudsak bibehållande av den befintliga färgsättningen. Invändigt omgestaltades kyrkorummets västparti med läktarunderbyggnader. Två rum inreddes under läktaren för att få ett samlingsrum och rum för förvaring. Ny inredning tillkom i vapenhuset. Fönstrens blyinfattningar renoverades. Något som föranledde renoveringen var önskemålet om bekvämare bänkar, vilka breddades, ommålades och försågs med dynor. I samband med renoveringen installerades en ny värmeanläggning.

Tornet fasadrenoverades 2001-02. Två fasader blästrades och fick ny puts.