Stäng fönster FALKENBERG MORUP 11:14 - husnr 1, MORUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MORUPS KYRKA (akt.) | |
| 1994-11-22 |
| Historik |
|---|
|
I Morups kyrkas nuvarande murverk ingår delar av en medeltida tegelkyrka, troligen från 1200-1300-talet. Teglet är hämtat från det närliggande cistercienserklostret i Munkagård. Ungefär halva långhuset närmast tornet tillhör den medeltida kyrkan vilket stod orappat tills man 1804 förlängde långhuset österut till sin nuvarande längd. Före 1804 fanns en klockstapel placerad på kyrkogårdens norra del. Denna ersattes nu med det nuvarande stentornet. På långhusets sydsida låg vapenhuset av tegel som revs 1804. Vapenhuset bör ha tillkommit något århundrade efter det att kyrkan byggts. Även det dåvarande koret revs då kyrkan förlängdes. Under 1700-talet förekom i stort sett endast underhållsarbete av kyrkan. År 1785-86 renoverades kyrkan såväl ut- som invändigt. 1804-1806 revs dåvarande kor och vapenhus och kyrkan tillbyggdes österut. Nu förstorades även fönstren i den medeltida delen. Kyrkans dåvarande blytak ersattes av ett skiffertak. 1810-1813 byggdes stentornet. I samband med detta byggdes kyrkans fasad, tak m.m. om efter det tidiga 1800-talets stil ideal. 1839 Arkitekt C G Brunius på genomresa i Halland konstaterar att yttermurarna rämnar och strävar utåt. 1842 ritade sockenmålaren Bengt Larsson, Morup, av altaruppsats och predikstol i Morup kyrka. 1849 konstaterades sprickor i tornet. 1854 -57 tornet fick stödmurar och en sakristia byggdes mot norr. Långhustaket lades om och dess sparrar och undertak byttes ut. 1863 försågs kyrkan med ny altaruppsats och predikstol i nyklassicistisk stil, tillverkade av Carl Nilsson, Ullared. Tavlan i altaruppsatsen föreställande Jesu förklaring (en kopia efter italienske Rafael sista stor altarmålning), skänks av prosten J F Edgren. 1910-13 skedde en omfattande restaurering. Altaruppsatsen flyttades närmare östra väggen och en ny inredning med utökat antal sittplatser tillkom. Södra ingången murades om till ett fönster och på tornets västra sida öppnas en ny ingång. 1927 Elektrisk värmeanordning installerades i kyrkan. 1932 Invändig restaurering och ommålning av arkitekt Gustav Ljungman, Göteborg. 1935 revs kyrkstallar uppförda vid sekelskiftet 1900 och belägna sydväst om kyrkan. Den ena hade halmtäckning, den andra tegel. 1954 Ommålades kyrkan invändigt under stadsarkitekten A.F. Wetterqvists ledning, Halmstad. Interiören fick ny färgsättning, ombyggnad av trappbarriär samt förändring i sakristian. 1966 Tornspiran renoverades och huven kläddes med galvaniserad plåt. Urtavlan renoverades och skiffertaket till sakristian lades om samt att kyrkan kalkades utvändigt. 1971 utfördes ändringsarbeten i kyrkan efter förslag av arkitekt Gösta Fredblad, varvid bl.a. golvet i mittgången lades om. 1972 under arkitekt Burt Stenbergs, Halmstad ledning målades kyrkan om. Under läktaren inreddes vigselrum. WC indrogs i vapenhuset och kapprum ordnades. I samband med grävning av vattenledningen till kyrkan genomfördes samma år en arkeologisk undersökning. I schaktet hittades rester av ett tegelgolv på ca 0,45 m djup från markytan, samt en gravhäll från 1828, rester av grundmurar och skelettdelar. Lämningarna antas härröra från ett vapenhus som revs 1804. 1978 Sakristian fick helt ny inredning. 1980 ersattes tornets spånbeklädnad av skiffer (ursprungligen ekspån, vid tiden för bytet var tornet belagt med spån av fur). 1991-92 genomgick kyrkan interiöra förändringar när första bänkraden på varje sida togs bort, korgolvet förlängdes (trappstegen flyttas bak en bänkrad), bänkfronter flyttades bakåt och heltäckningsmattor togs bort och underliggande trägolv slipades. Även de nedersta bänkraderna tas bort och psalmbokshyllor flyttas in i kyrkan. 1996 långhusets väggar buktade utåt och tornet strävade mot sydväst. Det genomfördes en geoteknisk undersökning av kyrkans grundmursförhållande av Creacon consult AB. Sättningar i tornet bedömdes bero på kompressibla lager av torv som sakta trycks samman. Samma år utförde Henry Larsson en provisorisk förstärkning på baksidan av altaruppsatsen. Hans Nilsson arbetade fram ett program för åtgärder som sedan utfördes på altaruppsatsen och dess målningar. 1997 genomgick kyrkan en exteriör restaurering. Fasaderna putslagades med kalkbruk. All puts knackades ner till stommen och lagades med Serpo hydraulisk kalkgrund och avfärgades. Till avfärgning användes Serpo 244 KC-färg. Taket rengjordes från alger och mossa med Boracol 10Rh-p och sågs över, reparerades, kompletteras med skifferplattor. Sydskiffer, vilka reparerade taken rekommenderade omtäckning efter ca 10-15 år. Samtliga fönster, dörrar och portar målas om. Rötskador lagades och kittet sågs över. Samtligt målades med linoljefärg. Samtliga stuprör byttes på långskeppet. Samtliga stuprör försågs med självrensande lövsilar av koppar. Den galvade plåten på spiran målades vit, skadade täckplåtar lagades eller byttes. En ny ledning för dagvatten grävdes från tornets sydvästra hörn, längs södra långsidan och till östra sidans trädgårdsmur. Takstolarna förstärktes på åtta ställen med oljebrända plattjärn och bultförband i avvaktan på vidare resultat från undersökningarna påbörjade 1996. |
