Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALKENBERG LJUNGBY PRÄSTGÅRD 4:1 - husnr 1, LJUNGBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LJUNGBY KYRKA (akt.)
1994-01-01
Historik
Rivning av den nedbrunna kyrkans murar och uppröjning av kyrkplatsen utfördes som dagsverke. Sten till bygget togs på olika håll. En del togs från berget vid Prästgården. Till det yttre var kyrkan färdigbyggd 1873 och då sattes ovanför västportalen upp en sten med följande uthuggen text: UNDER KONUNG OSCAR II MDCCCLXXIII. Inredningsarbete med bänkar och läktare fortsatte under våren 1874. Kyrkan invigdes den 12 september 1875 av biskop Gustaf Daniel Björck.

Först 1886-87 målades och rappades kyrkan. Vid tiden gällde det nyklassicistiska stilidealet och kyrkan och dess inventarier målades nästan i vit färg, s.k. pärlefärg och sniderier och ornament förgylldes. På de vita väggarna målades rektangelformade fält som skulle påminna om kvaderstenar. De målade linjerna däremellan skulle påminna om fogarna mellan stenblocken. Även en värmeanordning, en kamin inköptes för 400 kr, som ställdes på kyrksalens norra sida. 1907 byttes järnkaminen ut mot en varmluftsapparat, placerad under sakristian.

1928 målades kyrkan invändigt efter förslag av konservator C O Svensson, Långedrag och som utfördes av målarmästare E Waldén. Vid samma tillfälle sattes det in innanfönster. Fönstren i koret glasades med antikbehandlat glas för att dämpa ljuset från fönstren. En enkel trävägg sattes upp mellan sakristian och koret och det förgyllda korset flyttades till sin nuvarande plats i sakristian. Istället anskaffades den nuvarande altarprydnaden, krucifixet med de två knäböjande änglarna.

1938 avlägsnades de tre främre bänkraderna och golvet höjdes här till samma nivå som golvet framför altaret.

1943 inmonterades en ny värmeanläggning under sakristian och el drogs in i kyrkan.

Långhusets nuvarande interiör är från en omfattande renovering 1953 som helt förändrade interiören. Den utfördes med ledning av Halmstads stadsarkitekt A F Wetterqvist. Trätaket med sin tredelade bjälkkonstruktion ersattes av ett murputsat välvt tak, s.k. tunnvalv av cloisonkonstruktion. Valvet mellan långhuset och sakristian bakom altaret sattes igen med en vägg så att sakristian blev ett slutet rum. En ny skorsten murades till värmeanläggningen. Huvudentreprenör var byggmästare Thorbjörn Larsson, Getinge. Bröderna Petterssons snickerifabrik, Våxtorp tillverkade de nya bänkarna. De äldre bänkarna var angripna av mask. I koret sattes bänkar in med snidade ljusstakar. Bänkarna var avsedda för prästfamiljer och kyrkvärdar. I taket målades en bred symbolrik fris, läktarbröstningen fick målningar och predikstolen sin nuvarande utformning. Målningen utom marmoreringen på bänkgavlarna utfördes av Johan Nilssons målerifirma, Vinberg. Konstnären Yngve Lundström, Stockholm marmorerade bänkgavlarna. Han målade även takmålningarna.

1959 och 1969 utfördes yttre renoveringar på kyrkan. Bl a sandblästrades ytterväggarna innan de omputsades med ett lager spritputs. Torntaket nedanför lanterninen kläddes med kopparplåt och nya stuprör i samma material sattes upp. Även ytterdörrarna till västra och södra ingången kläddes med kopparplåt.

Vid nästa yttre renovering 1965 uppsattes fasadbelysning.

1969 skedde ytterligare en yttre renovering då fasaderna sandblästrades och putsades samt att de äldre fönsterbänkarna byttes ut mot bredare än de tidigare. Tornluckor och annat yttre trävirke målades och korset på tornets krön förgylldes.

1973 installerades en toalett i vapenhuset samt städrum och kapprum. Dessutom sattes det in en ny läktartrappa på den södra sidan. Vapenhuset kläddes invändigt med en profilerad furupanel, behandlad med lasyr i ljusbrun kulör. Några bänkrader under läktaren avlägsnades och istället inreddes två rum, ett i söder och ett i norr.

1987 omrappades kyrkan på nytt.