Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄNERSBORG ÅRBOL 1:51 - husnr 1, SUNDALS-RYRS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SUNDALS-RYRS KYRKA (akt.)
1994-10-05
Historik
Komplettering vid inventeringen 2004:

Motiven till byggandet av den nya kyrkan i Sundal-Ryr var liknande som på många andra platser i slutet av 1800-talet. Genom en stor folkökning hade den medeltida kyrkan blivit för trång och ansågs även i övrigt obekväm, mörk och otidsenlig. I Sundals-Ryr ansågs också föreligga dåliga grundförhållanden och därmed sprickbildningar i kyrkans murar. Redan 1876 fattades det första beslutet om byggandet av en ny kyrka men olika önskemål om placeringen dröjde det definitiva beslutet till 1899 då läget bestämdes till den s k Lysingsbacken ca 2,5 kilometer väster om den gamla kyrkan. Till skillnad från många andra medeltidskyrkor kom denna dock att bevaras och senare renoveras. Kyrkan har bl a en intressant välbevarad äldre inredning och brukas för gudstjänster sommartid.

Uppdraget att rita den nya kyrkan gick till den mycket verksamme Adrian Crispin Peterson, arkitekt bakom en stor mängd kyrkor i Västsverige. I Dalsland finns ytterligare ett par kyrkor ritade av honom, Högsäter (1900-02) och Edsleskog (1905). Vid denna tid var användandet av de s k nystilarna populärt och i Sundals-Ryr använde sig Peterson av både nygotiska och romanska stildrag. Kyrkan är på flera sätt karaktäristisk för Peterson. Kyrkan uppfördes 1903-06 i röd granit från trakten. Byggmästare var L Forsberg, och J H Larsson, Göteborg. Invigningen förrättades 1906 av domprosten Gustav Jakobsson. Kyrkan har sedan tillkomsten genomgått större renoveringar vid ett par olika tillfällen men uppvisar i huvudsak sin ursprungliga utformning.

Kyrkans exteriör är i princip helt den ursprungliga och har undergått renoveringsåtgärder av underhållskaraktär. Vid en större renovering 1950 förändrades delar av interiören men kom sedan att återigen förändras likt den ursprungliga vid nästa större renovering, 1984. Renoveringen 1950 leddes av arkitekt Axel Forssén. Kyrkan fick då en ljusare färgsättning och språkbandet kring triumfbågen övermålades. Även dekor kring takstolar, på läktarbröstningen, predikstolen, orgelfasaden mm övermålades eller borttogs liksom fönstrens tegelomfattningar. Takutformningen förändrades också då pärlspontpartierna mellan takstolarna kläddes med ljusa skivor. I koret ändrades altarordningen då den ursprungliga altaruppsatsen togs bort. Redan 1920 hade träkorset i mitten ersatts av en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur och 1950 togs resten av altaruppsatsen bort. I fönstrens innerbågar sattes s k antikglas med blyspröjs in. Glasmålningarna i korfönstren är heller inte ursprungliga i kyrkan utan har tillkommit i omgångar, 1938, 1947 och 1963 av konstnärerna Gunnar Torhamn, Hugo Schultz och Folke Ruding i nämnd ordning. Upphovsman till de flesta målningarna är Gunnar Torhamn. 1950 gjordes även en del yttre åtgärder som takreparationer och fogstrykningar.

1973 tillkom läktarunderbyggnaden med bl a en ny sakristia mot söder. Mot norrväggen sattes spiraltrappan till läktaren in. Läktarförbindelsen hade tidigare varit begränsad till trapphusen vid tornet som bara kan nås via ytterdörrrar. Den omfattande renoveringen 1984 leddes av arkitekt Ture Jangvik, Linköping och förutom en del översyn och underhållsåtgärder var ett viktigt syfte att återställa kyrkans ursprungliga interiör bl a efter förändringar vid 1950 års renovering. Vid en hel interiör ommålning ändrades färgsättningen åter till fler mörka partier i brunt och språkbandet i truimfbågen framtogs liksom dekor, fönsteromfattningar och andra borttagna eller övermålade inredningsdetaljer. I koret återinsattes den ursprungliga altaruppsatsen i sin helhet och kopian av Thorvaldsens Kristusfigur flyttades ner till långhusets sydostvägg framför dopfunten. Även altarringen förändrades och gjordes lägre samttidigt som altarpodiets tre steg ändrades till två och även altaret sänktes några centimeter. Den senaste renoveringen, 1994, berörde en del yttre åtgärder. Delar av tornfasadens natursten och tegel murades om och spirans kopparplåtstäckning lades om. På långhuset och koret gjordes reparationer och översyn av skiffertaken samt byte av plåtavtäckningar.