Stäng fönster VÄNERSBORG FRÄNDEFORS 1:2 - husnr 1, FRÄNDEFORS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FRÄNDEFORS KYRKA (akt.) | |
| 1994-09-22 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2004: Den nuvarande kyrkans föregångare antas vara byggd på 1200-talet och tillhörde den speciella gruppen medeltida tegelkyrkor i Dalsland. I det medeltida Skarastiftet (landskapen Västergötland, Värmland och Dalsland) finns endast sju kända sockenkyrkor av tegel, vilka alla var belägna i Dalslands östligaste härader (närmast Vänern). Av dessa har endast kyrkorna i Ör och Grinstad samt Tösse gamla kyrka bestående murverk. Kyrkan i Frändefors låg enligt uppgift ett trettiotal meter öster om den nuvarande kyrkan. Den gamla kyrkan var vid 1700-talets slut kraftigt förfallen och en drivande kraft bakom den nya kyrkan var dåvarande kyrkoherden och prosten Johan Gustaf Stenberg. Denne beskrivs ha offrat nästan hela sin privata förmögenhet samt ledde och övervakade byggnadsarbetena 1797-1800. Enligt uppgift uppgjordes ritningsförslag av kyrkobyggmästare Sven Hertz, Karlstad, vilket dock förkastades av Överintendentämbetet som istället gav uppdraget åt arkitekt Thure Wennberg, vars förslag i allt väsentligt genomfördes. Intressanta paralleller finns till grannförsamlingen Gestad. Där revs också en medeltida tegelkyrka, ersatt av ett nybygge 1795-99 efter en ritning av Sven Hertz, reviderad av Överintendentämbetet. Möjligen var murarmästaren vid bygget i Gestad, Lars Westman från Vänersborg, också aktiv i Frändefors. Kyrkornas utseende och storlek (Frändefors är större) skiljer en del men båda är vitputsade stenkyrkor med likadan, bevarad, ursprunglig planform med torn i väster och höga utbyggd sakristior öster om de tresidiga koren. En förklaring till de höga sakristiorna kan vara tanken att de skulle ge utrymme i anslutning till altarpredikstolar. I Gestad fanns en sådan till 1914. Det är oklart om någon altarpredikstol planerades i Frändefors men kom i så fall aldrig till stånd. I Frändefors tillkom under 1800-talets första hälft och mitt betydelsefulla delar av kyrkans nyklassicistiska inredning. 1829 sattes predikstolen och altaruppsatsen upp efter ritningar av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Den stora altartavlan, målad av konstnären Per Kraft den yngre, hade 1818 skänkts av Herlog Stenberg, son till kyrkans tillskyndare prosten Johan Gustaf Stenberg. Herlog Stenberg var 1818 hovpredikant i Stockholm och blev senare prost i Bolstad. Per Kraft den yngre var en av tidens kända konstnärer och var bl a professor och hovmålare. Jacob Wilhelm Gerrs tillhörde tidens ledande konstnärs- och arkitektkretsar i Stockholm och var bl a arkitekt i överintendetämbetet. 1855 tillkom kyrkans stora läktarorgel med klassiserande fasad. 1852 hade den öppna lanterninen fått sitt nuvarande utseende och 1872 upptogs de nuvarande stora fönsteröppningarna. Under 1900-talet har kyrkan genomgått större renoveringar 1926-27 och 1987-88 samt en del begränsade åtgärder däremellan. Den förra leddes av arkitekt Gert Stendahl, Göteborg. Större åtgärder var då bl a en hel interiör ommålning med marmoreringsarbeten på altaruppsatsen, predikstolen, läktarbröstningen mm. Kyrkans nuvarande bänkar sattes in och nya gångar upptogs längs sidorna liksom norra tvärgången. Nya tekniska installationer tillkom i form av elektriskt ljus samt ett värmesystem med lågtrycksånga med pannrum under sakristian. Vi samma tillfälle togs också den södra sakristiedörren upp. Bevarade delar av kyrkans gamla altaruppsats och predikstol konserverades av konstnär Gösta Sundvall. 1954 installerades ett nytt, elektriskt, värmesystem samtidigt med elektrisk klockringning. 1962 genomfördes en exteriör omputsning och målning med plastfärg, möjligen målades innerväggarna vid samma tillfälle med oljefärg. Samtidigt inreddes sakristians andra våningsplan för att rymma bl a de äldre inventarier som konserverats 1927. 1980 tillkom läktarunderbyggnaden som vid den stora renoveringen 1986-87 kom att byggas ut till sin nuvarande storlek. Renoveringen 1986-87 leddes av arkitekt Ture Jangvik, Linköping, och innefattade flera arbeten av "återställandekaraktär". Exteriört gjordes en omputsning då 1960-talets plastfärg ersattes av kalkfärg och på innerväggarna ersattes oljefärgen av kalkfärg. Vid den interiöra ommålningen återfick interiören en tidigare ljusare färgsättning då bl a marmoreringar från 1926-27 togs bort och taket återfick sin ursprungliga ljusblå färg. Större åtgärder som genomfördes 1986-87 var också omläggningen av långhusets skiffertak och insättandet av nya fönster i hela kyrkan liksom ett flertal plåtarbeten, bl a ersattes skiffret på tornets nedre takfall med kopparplåt. Kyrkan försågs också med ett nytt elektriskt uppvärmningssystem. 1993 återanskaffades och renoverades kyrkans gamla orgel från 1855 som försålts 1922. Orgeln är ursprungligen byggd av J N Söderling, Göteborg och renoverades av Grönvalls orgelbyggeri i Lilla Edet. |
