Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FÄRGELANDA JÄRBO KYRKA 1:1 - husnr 1, JÄRBO KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

JÄRBO KYRKA (akt.)
1994-09-28
Historik
Komplettering vid inventeringen 2004:

Kyrkans har en byggnadshistoria motsvarande många av de "typiska dalslandskyrkorna". Små tornlösa medeltida stenkyrkor, oftast ursprungligen med rakslutet kor i öster och ingång i sydväst. Kyrkorna förlängdes sedan under 1600- och 1700-talen mot öster och fick tresidigt avslutade kor. I en del fall uppfördes senare torn med vapenhus men flera har tillbyggda vapenhus och fristående klockstaplar. Järbo kyrkas ursprungliga utformning är inte närmare känd men det har antagits att den medeltida kyrkan hade rakt korslut och ingång i söder. 1731 förlängdes hon åt öster och fick det tidstypiska tresidiga koret. Troligen gjordes därefter, oklart när, en förlängning mot väster. Förlängningarna konstaterades vid en byggnadsarkeologisk undersökning 1924. Samtidigt påträffades också gravar och skelettdelar i mittgången och koret, bl a fem rektangulära flermansgravar med en stor mängd ben. Kyrkans klockstapel, som brann 1915, var placerad öster om kyrkan strax utanför kyrkogårdsmuren, där det idag finns en modern ekonomibyggnad (1994). Genom foton och avbildningar framgår att klockstapeln var ganska stor och klädd med faluröd panel samt en vitmålad överdel med luckor, krönt av en huv, förmodligen spånklädd. Spån låg på kyrkspiran till 1975-76 då den byttes ut till kopparplåt.

Under 1800-talet tillkom troligen de nuvarande stora fönsteröppningarna liksom ett vapenhus av trä på västgaveln, vilket placerades på kyrkogården som förråd i samband med tornbygget 1924. På 1890-talet kläddes innertaket med tidstypisk pärlspontpanel. De största förändringarna under 1900-talet har skett i samband med en renovering 1924 då också tornet och sakristian tillkom För byggnads- och renoveringsarbetena svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Tornet med dess huv och resliga spira fick en historiserande utformning anpassad till den relativt lilla långhuskroppen med raka, rena linjer. I kyrkorummet tillkom ny bänkinredning, trapporna till läktaren ersattes av nya i vapenhuset och pärlsponten i taket ersattes av de nuvarande släta brädorna. Även den nuvarande altarringen tillkom 1924, trägolven lades om och fönstren fick nya innerbågar. Kyrkan genomgick också en hel exteriör och interiör ommålning. 1932 installerades elektrisk belysning i kyrkan och 1939 ett centralvärmesystem med pannrum under sakristian. 1948 tillkom orgeln vars modernistiska fasad är ritad av arkitekt Axel Forssén som också uppgjorde handlingar för reparations- och målningsarbeten samma år och ritade bårhuset 1955. År 1948 genomgick kyrkan en större ommålning, såväl exteriört som interiört, samtidigt som altartavlan konserverades av konservator K J R Johansson, Skövde.

En renovering 1975-76 omfattade huvudsakligen interiören. En exteriör åtgärd var dock bytet av ekspån till kopparplåt på tornspiran. Handlingarna till renoveringsprogrammet uppgjordes av arkitekt Jerk Alton, Kumla och för konservering av den stora altaruppsatsen svarade konservator Christer Wildenstam Älvsborgs länsmuseum. Kyrkan genomgick en interiör ommålning, enligt programmet med syftet att skapa ett varmare kyrkorum med bl a ockragula färgtoner. För att vinna utrymme togs de tre bakersta bänkraderna bort och i sakristian tillkom bl a nya skåp för textilförvaring. 1986-87 putsades långhusets och sakristians fasader om och år 2000 omlades skiffertaken.