Stäng fönster BENGTSFORS BENGTSFORS 4:14 - husnr 2, BENGTSFORS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BENGTSFORS KYRKA (akt.) | |
| 1994-10-11 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2003: Tillkomsten av Bengtsfors kyrka har sin bakgrund i den framväxande köpingen och behovet av ett komplement till den gamla sockenkyrkan Ärtemark. Det är ett av fyra liknande exempel från Dalsland på kyrkobyggnader tillkomna omkring 1930 genom fristående stiftelser eller föreningar och insamlade medel. Kyrkorna eller kapellen kom senare att övergå i församlingarnas ägo. Förutom i tätorterna Mellerud och Bengtsfors byggdes Timmerviks och Klöveskogs kyrkor på landsbygden då avståndet var långt till moderkyrkorna. Ett annat motiv bakom kyrkobyggena kunde vara att de skulle fungera som motvikt till frikyrkorörelsen. På alla platserna fanns också engagerade kyrkoherdar som initiativtagare. I Bengtsfors bildades 1915 "Byggnadsföreningen Bengtsfors församlingshem" och 1922 kunde grundläggningsarbetet starta på en skänkt tomt. En drivande kraft var bl a kyrkoherde Ernst Boman. Kyrkan som invigdes 1926 av biskop Eklund, är ritad av ingenjör Simon Svensson, Göteborg. Kyrkan bär tydliga drag av 1920-talsklassicism och var enligt beskrivningar från början kombinerad med ett kök och ett mindre bostadsrum för en diakonissa. År 1933 uppfördes klocktornet i motsvarande stil som kyrkan och 1947 tog församlingen helt över ansvaret för kyrkan. 1957 genomfördes en större renovering och ombyggnad efter ritningar av Verner Johansson, Bengtsfors. Då tillkom bl a vapenhuset och sakristian byggdes ut. På en uppmätningsritning som visar planlösningen före ombyggnaden framgår att långhusets södra del inrymde ett vindfång och kapprum i anslutning till kyrkans dåvarande huvudingång på östra långsidan. Intill kapprummet finns ett rum som anges som bibliotek och intill detta ett tekök. Bakom läktaren finns på ritningen också ett rum, dock utan angiven funktion. Möjligen kan biblioteket med det lilla teköket eller rummet bakom läktaren ursprungligen varit bostadsrummet för diakonissan. I samband med vapenhusets tillkomst togs dock dessa utrymmen bort och kyrkorummet förlängdes mot söder till sin nuvarande omfattning. Vid ombyggnaden 1957 tillkom också de nuvarande fönstren vars fönsteröppningar gjordes 50 cm högre än de tidigare. Korfönstren med glasmålningar togs bort och ersattes med den nuvarande altartavlan. Korfönstren placerades i det nya vapenhuset och i sakristians utbyggnad. För övrigt gjordes bl a valvöppningarna till dopkapellet större och väggarnas träpanel kläddes med vävtapet. Andra större åtgärderna var förändring av bänkarna, som bl a försågs med nya gavlar och dörrar. Även predikstolen byggdes om så att den blev större och försågs med träskulpturer på korgen. Den senaste större renoveringen genomfördes 1983 efter handlingar av arkitekt Magnus Johansson (numera Wångblad), Vänersborg och Trollhättan. För målningsarbeten svarade konstnär Olle Rudolf, Mellerud. Kyrkorummet fick då sin nuvarande färgsättning i ljusa färger, vitt, blått och marmoreringar i blå brytningar. På väggarna i långhuset togs vävtapeten från 1957 bort och träpanelen kom åter fram. Även bänkarnas dörrar från 1957 togs bort och bänkarna förkortades mot långväggarna till förmån för gångarna längs långväggarna. I koret tillkom det nuvarande altaret och altarringen ersattes med flyttbara knäfall. Korgolvet av grythytteskiffer ersattes med ett lackat trägolv och i dopkapellet placerades en kororgeln. |
