Stäng fönster ULRICEHAMN HÖSSNA 19:1 - husnr 1, HÖSSNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖSSNA KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-12 |
| Historik |
|---|
|
1822 besiktigades den gamla kyrkan som uppvisade rämnor och takskador. Skadorna var omfattande och kyrkan var för övrigt för liten. Sockenstämman fattade beslut om nybygge. Finansieringsproblemet gjorde att planerna drog ut på tiden. Socknen var fattig och hade lidit av missväxt. Ändock var sockenmännen ovilliga att ansöka om rikskollekt, emedan villkoret var att kyrkan brandförsäkrades. 1838 lyckades dock nyblivne kyrkoherden Anders Essén att driva igenom ansökan om rikskollekt och stambok, vilket även beviljades av konungen. 1839 kunde bygget bli av. Ritningar hade upprättats av arkitekt G L Westerling vid Överintendentsämbetet. Dessa modifierades dock av byggmästaren Lars Nilsson från Sandhult. Exempelvis slopades de utpräglat antikiserande ljudöppningarna med sina pelare och raka överliggare. Dessa utfördes istället stickbågiga på 1700-talsmanér. Från den gamla kyrkan övertogs Ullbergs predikstol, vilken försågs med ny trappa, bas, ljudtak och ny färgsättning. Kyrkan målades av Erik Abrahamsson på Hyåsen. 1859 färdigställdes en niostämmig orgel, byggd av Svante Johansson, Liared. Pipmaterial skall ha använts från en orgel inköpt från Södra Fågelås. 1899 ersattes altarets mantelkors av en muralmålning, utförd av konstnär Anders Gustaf Ljungström, Sandhem. Sannolikt svarade denne vid samma tillfälle för en interiör ommålning då väggarna försågs med indelningar mellan fönstren och schablonerade ornament. Bänkarna ekådrades. Vid denna tid insattes en kamin med rökrör och fönstren försågs med innanlufter. 1911 ombyggdes orgelverket av Levin Johansson, Liared. Det gamla pipmaterialet återanvändes. 1923 gjordes vissa renoveringsarbeten, projekterade av arkitekt Anders Roland och ledda av byggmästare C Olsén. De obekväma bänkarna ombyggdes. Ryggarna gjordes lutande och sitsarna breddades. Gavlarna breddades, men dörrarna bibehölls. Bänkraderna kortades så att sidogångar erhölls, mot vilka endast sattes nya gavlar. Interiören ommålades. Väggarna kalkfärgades i gulvitt utan indelningar och fick oljemålad bröstning. Bänkarna målades gråblågröna med marmorerade fyllningar, likaså läktarbröst och dörrar. Taket målades gråvitt med marmorerad list. Även predikstolen målades gråvit. Orgelns färger bibehölls. Hela kyrkorummet försågs med nytt golv. Norra mittporten igensattes och i dess ställe anordnades en murad skorsten för kaminen. Redan 1930 fick nytt golv läggas in p.g.a. hussvamp. 1933 omputsades fasaderna. 1936 omtäcktes yttertaket med enkupigt rött tegel, likt befintligt. 1939 installerades en varmluftsanläggning med kalorifer, tillverkad av Ebbes bruk. Denna inhystes i ett nybyggt pannrum under långhuset med nedgång från den gamla nordportens smyg. Arbetena leddes av byggmästare L J Johansson, Ulricehamn. Interiören rengjordes och ommålades. Väggarna vitkalkades och taket målades i befintlig ton. Vid samma tillfälle lades nytt plåttak på sakristian och hela kyrkan försågs med nya hängrännor och stuprör. 1955 genomfördes en större renovering i enlighet med program av arkitekt Axel Forssén. Elektricitet drogs in för uppvärmning, belysning och klockringning. Skorstenarna revs. De två obekväma trapporna i vapenhuset ersattes av en ny i norr, under vilken gavs utrymme för förråd och elcentral. Mursprickor i korväggen lagades och två där befintliga rundfönster igenmurades på insidan såsom varande "synnerligen störande i interiören och obehövliga". De glasade genombrytningarna i sakristidörrarnas övre del igensattes med plywood. Predikstolen konserverades av Thorbjörn Engblad som tog fram den ursprungliga bemålningen. Trappskärmen nytillverkades och gavs en sluten form med fyllningar. Norra korbänken avkortades åt väster så den ej behövde passeras på väg till predikstolen. Nummertavlornas placering i korbänkarna ändrades något. Sakristian försågs med ny skåpsinredning och bönaltare. Interiören ommålades i sin helhet. I stort förefaller man ha hållit fast vid 1923 års färgsättning. Väggar kalkades och snickerier oljemålades. Hade resurser funnit så hade Forssén velat ersätta Ljungströms "amatörmålning" med en "altartavla av hög kvalitet målad av en framstående konstnär". Nya ytter- och innerfönster tycks ha tillkommit vid renoveringen, något som ej var projekterat. 1991 ommålades interiör och exteriör (den förra utan att tillstånd sökts hos länsstyrelse). För arbetet svarade Gällstads färg AB. Vid något tillfälle efter 1955 hade väggarna och tak målats med alkydoljefärg, varför detta åter kom till användning. Församlingen ville ej göra en hel omputsning av interiören. Bänkar och läktare bättringsmålades. Fasadernas puts lagades och kalkavfärgades. Exteriöra snickerier oljemålades och plåttaken målades med takfärg. Konservator Gunnar Truedsson rengjorde muralmålning och predikstol. 2000 lagades och avfärgades KC-putsen på långhusets norra och västra fasad. Plåttak och takfot målades. För projekteringen svarade Voten Arvid Konsult AB. |
