Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ORUST MORLANDA 3:2 - husnr 1, MORLANDA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

MORLANDA KYRKA (akt.)
2000-11-09
Historik
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet. Den är omnämnd första gången 1308, i ett s.k. pärmbrev från år 1308, förvarat i Riksarkivet i Köpenhamn.

Morlanda säteris ägare, Daniel Bildt, köpte år 1649 patronatsrätten av danske kungen Fredrik III. Det innebar rätt att tillsätta präster i pastoratet och men innebar också skyldighet att underhålla kyrkan. Patronatsrätten upphörde med utgången av år 1921, såväl för Morlanda pastorat som för övriga pastorat i landet där sådan förekommit.

Kyrkan var tidigare församlingskyrka också för de bebodda kustsamhällena på nordvästra Orust (Hälleviksstrand, Käringön, Gullholmen, Fiskebäckskil, Grundsund, Flatön) varför kyrkan tidvis var för liten. Allteftersom dessa områden från 1500-talet och framåt fick egna kyrkor och blev egna församlingar, lättade trycket, men under 1800-talets slut fanns ändå planer på att antingen utvidga kyrkan genom tillbyggnader av korsarmar, eller riva kyrkan och bygga en större kyrka på annan plats i församlingen. Detta rivningshot upphörde dock i och med att Hällevikstrands kyrka byggdes 1904.

KYRKOBYGGNADENS NUVARANDE FORM härrör från den stora ombyggnad som skedde på 1680-talet. Kyrkan både breddades och förlängdes åt öster, och sannolikt upptogs också de nuvarande fönsteröppningarna. Kyrkan kompletterades med ett klocktorn 1765-69, tidigare fanns en klockstapel. Senare tillbyggnader är sakristian vid östgaveln 1804, och ett vapenhus på sydsidan 1916, 1990 ersatt med ett förvaringsrum.

Under 1600-talet och fram till 1760-talet skapades stora delar av inredningen i kyrkan, med predikstol, patronusbänk och dopfunt från 1600-talet och altaruppsats, ljudtak och kyrkans väst-, norr- och patronusläktare under 1700-talet. Vid mitten av 1700-talet fick kyrkan också sitt nuvarande lågt välvda innertak.

Ytterligare kompletteringar skedde också under 1800-talet, framförallt anskaffandet av en orgel 1804. Den inköptes från Marstrands kyrka, och var ursprungligen från 1600-talets början. Den sattes upp på en ny orgelläktare som byggdes på korets norrsida. I övrigt skedde förmodligen inga större ändringar i kyrkan under 1800-talet, möjligen att det äldre dekorativa måleriet på träinredningen blev övermålat någon gång under 1800-talets senare del.

Då det blivit bestämt att Morlanda kyrka skulle fä stå kvar, blev den i stället föremål för en grundlig inre restaurering. Denna företogs år 1916 under ledning av arkitekt Allan Berglund. Restaureringen hade som syfte att återställa det tidiga 1800-talsutseendet, varför bl a all senare övermålning avlägsnades. Samtidigt byggdes helt nya bänkar, och kyrkan elektrifierades. Några ytterligare förändringar i interiören har egentligen inte genomförts under 1900-talet.

Något som uppmärksammats under 1900-talet är den gamla orgeln. Den är byggd 1604, men kraftig ombyggd 1715. Vid restaureringen 1916 var denna i ett mycket dåligt skick, och det fanns då planer på att ersätta den med en ny orgel. Samtidigt fanns det krafter som insåg det historiska värdet i orgeln. Slutresultatet blev att det 1923 byggdes en helt ny orgel på västläktaren, och den gamla fick stå kvar på sin orgelläktare. Den genomgick en restaurering 1952, vars utförande dock kom att diskutera senare. När det under 1990-talet blev aktuellt att åtgärda den igen, skedde en mycket noggrann restaurering 1999-2001 som förde den så nära 1715 års spelverk som var möjligt, samtidigt som den dokumenterades noggrant. Arbetet skedde på Gothenburg Organ Art center på Göteborgs universitet.