Stäng fönster KUNGÄLV MARSTRAND 43:1 - husnr 1, MARSTRANDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MARSTRANDS KYRKA (akt.) | |
| 2000-04-14 |
| Historik |
|---|
|
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: MARSTRANDS KYRKA har en historik som rymmer många ändringar och detaljer, och som finns utförligt beskriven i Sveriges Kyrkor. Förutom naturligt betingade reparationer och ombyggnader, har kyrkan flera gånger också skadats av brand, såväl vid krigshändelser som vid stadsbränder. Kyrkan är uppförd under medeltiden, troligen under slutet av 1200-talet eller omkring 1300. Ett franciskanerkonvent grundades mellan 1277 och 1291, och kyrkan är med tanke på sina dimensioner med all sannolikhet uppförd som konventets kyrka. Den har troligen samtidigt tjänstgjort som församlingskyrka för Marstrands församling. Det är möjligt att det funnits en kyrka tidigare på Marstrand (1138), men konkreta belägg för hur den i så fall varit beskaffad saknas. Långhus och kor är förmodligen desamma idag som när kyrkan byggdes. Innertaket valvslogs, i långhuset troligen på 1300-talet och i koret 1460. Yttertaket var högt och spetsigt. Kyrkan saknade torn. På kyrkans sydsida låg konventbyggnaderna, troligen av trä. Under 1500-talet byggdes sannolikt torn och sakristia, samt vapenhus. Efter reformationen försvann de övriga konventsbyggnaderna, revs eller flyttades till andra delar av staden, och kyrkan blev så småningom friliggande. Tornet fick repareras flera gånger under 1600-talet, skadat av flera bränder, och har sitt nuvarande utseende (förutom taket) från sena 1600-talet. Under 1700-talet skedde flera reparationer betingade av att kyrkan var i ett allmänt dåligt skick. Valven hade sprickbildningar och golvet var ojämnt med alla gravsättningar som skett där. Diskussioner under 1700-talets slut ledde fram till en större reparation några år in på 1800-talet, en reparation som blev en total omgestaltning av kyrkan. Kyrkans nuvarande utseende stammar från denna ombyggnad, som skedde under åren 1807-1819 (merparten 1807-1809). Hela takkonstruktionen revs och ersattes med den nuvarande. Inredningen förnyades helt och fick en klassicistisk utformning. Endast enstaka delar av inredningen ( som t ex predikstol, två slutna bänkrum) återanvändes. 1600-och 1700-talets många gravhällar lades också i gångarna. I 1830 års inventering läser man också att predikstol och läktare var "perlefärgade" (pärlgrå) medan bänkarna ännu var omålade. De målades 1840 bruna. Senare reparationer och renoveringar har inte förändrat denna grundkaraktär. Vid en reparation 1994-95 fick golvteglet från 1807 bytas ut, och i samband med detta lyftes flera av de äldre gravhällarna ur golvet och placerades i vapenhusen. |
