Stäng fönster EKSJÖ HÖREDA 4:1 - husnr 1, HÖREDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖREDA KYRKA (akt.) | |
| 1997-05-13 |
| Historik |
|---|
|
Det äldsta kända belägget för namnet Höreda hittas i en urkund från 1337 då biskop Karl i Linköping utarrenderade kyrkans tionde. Troligen har det funnits en kyrka tidigare men några källor som vittnar om detta finns inte. Vad som är ursprungliga delar av kyrkan samt vad som är tillbyggda delar är ännu osäkert. En hypotes är att dagens kor motsvarar den ursprungliga kyrkan och av denna finns bara dess södra vägg bevarad. Att utifrån den göra några dateringar är alltså svårt. En sten i nordvästra hörnet av västra tvärskeppet med inhuggen inskription kallas av tradition för konsekrationsstenen och skulle enligt samma tradition härröra från kyrkans grundläggning. Dess nuvarande orientering är troligen sekundär. Av den tidigaste kända kyrka kyrkan finns alltså eventuellt endast den södra väggen i dagens kor bevarad. Den kyrkan förmodas ha haft samma utsträckning som dagens kor, med samma längd som det norra skeppets bredd och något bredare än de västra och östra korsarmarna. Ursprungskyrkan var liksom dagens kyrka uppförd av gråsten som putsats och vitkalkats. Vid något eller några tillfällen utvidgades kyrkan troligen mot öster med ett något smalare kor och mot väster med vapenhus dagens östra och östra korsarm. På östra gaveln på sakristians vind finns spår kvar av en odaterad kalkmålning. Den ursprungliga kyrkan var orienterad i öst-västlig riktning med koret i öster. Detta ändras när norra tvärskeppet uppförs 1763 och koret med altare förläggs i korsmitten i söder. Vid detta tillfälle rivs dåvarande sakristian på norra väggen och under en mellanperiod på ett par år saknas en separat sakristia tills man 1772 uppför en ny vid östra gaveln. Likande stora utbyggnader mot norr gjordes av medeltidskyrkorna i bland annat Vireda, Bälaryd och Askeryd med efterföljande problem med flyttning av altaret så att alla kunde se prästen. Två stora sprickor i södra väggen åtgärdades 1828-29 och i samband med det välde man storkyrkans (norra tvärskeppets) tak, skaffade ny predikstol och altaruppsats i tidsenlig nyklassicism. Kyrkans klockor hängde sedan åtminstone 1681 i en klockstapel på sydöstra delen av kyrkogården. Denna klockstapel fick med tiden sina uppenbara brister då man befarade att den snart skulle rasa och av den anledningen tog man fram ritningar på ett riktigt klocktorn 1796. Tornbyggnadsfrågan blev utdragen och när tornet först 1832 stod färdigt hade man frångått ritningarna på flera sätt. Tornbyggnaden blev den sista stora förändringen av kyrkan. Under 1880-talet genomfördes en del ändringar som efterföljande generationer sedan ägnat möda åt att ta bort spåren ifrån. Kantor Holmström som även var duktig i snickarverkstaden bidrog med bland annat ny bänkinredning. De gamla bänkarna från 1600-talet förpassades till blindbotten i det nya golvet som jämnade ut nivåskillnaderna mellan nya och gamla kyrkan. Holmström gjorde även mycket av den andra träinredningen, t ex balusterdockorna i trappräckena till predikstolen och läktaren. Vid denna renovering fick också fönstren sin nuvarande form, och orgelverket byggdes om av Erik Nordström i Eksjö och fasaden gjordes helt ny. Kyrkan har troligen varit täckt med spån sedan den byggdes och var så också fram till 1898 då spåntäckningen ersattes av ett plåttak. Under 1900-talet har främst tre händelser varit betydelsefulla; 1927 byttes det nyklassiska altarkorset med törnekrona och svepeduk ut mot en nymålad altartavla av Isidor Törnström, 1933 gjordes en omfattande inre renovering då all träinredning målades om, gavlarna på bänkarna förenklades och en del äldre inventarier sattes upp i kyrkorummet igen. Efter denna renovering gjordes en ny 1972 då man förutom takomläggning och utvändig ommålning också målade om invändigt. Dagens invändiga färgsättning med nästan trärena ytor på bänkinredning och altarrundel i svagt laserande toner kommer från denna renovering. |
