Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster EKSJÖ EKEBERG 1:7 - husnr 1, HULTS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HULTS KYRKA (akt.)
1992-10-30
Historik
Hults äldsta kyrka var belägen intill prästgården, omkring tre kilometer söder om den nuvarande kyrkan. Det var en medeltida romansk stenkyrka med långhus, kor och absid och antas varit byggd under 1200-talet från vilken tid dopfunten i nuvarande kyrkan dateras till. Den medeltida kyrkan hade ursprungligen inget torn men i arkivmaterial finns ett trätorn men dess ursprung är oklart. Om kyrkans tidiga historia är litet känt men på 1600-talet hade församling vuxit ur kyrkan och en omfattande ombyggnad utfördes. År 1671 revs den avskiljande muren mellan kyrkorummet och koret vilket gav ytterligare utrymme för gudstjänstbesökarna, samma år donerades en ny dopfunt av mässing till kyrkan och 1673 ersattes den dåvarande altaruppsatsen med en ny som sannolikt tillverkades av bildhuggaren Swen Torbiörnsson Röding från Jönköping som var upphovsman till den predikstol som sattes in i kyrkan 1678. Under åren 1684-86 skedde ytterligare om- och tillbyggnader av kyrkan. År 1684 utvidgades kyrkan åt väster där muren mellan kyrkorummet och tornkroppen nedrevs och gav ytterligare utrymme till kyrkobesökarna. Under de påföljande åren byggdes en ny klockstapel till vilken kyrkans klockor överflyttades, kyrktornet revs i jämnhöjd med långhusets tak och ett nytt tak gjordes. År 1715 utfördes ett dekorativt måleri inne i kyrkan.

Från 1700-talets senare del verkar kyrkan varit i dåligt skick. År 1789 beslutades att koret skulle byggas om och några år senare lades grunden till ett nytt kor men detta projekt avstannade innan det han slutföras. En tid senare fick församlingen kungligt påbud att en ny kyrkobyggnad skulle uppföras tillsammans med grannförsamlingen Edshult men dessa diskussioner drog ut på tiden och 1832 kom ett nytt påbud där Hults och Edshults församlingar uppmanades att utan dröjsmål bygga nya kyrkor. Efter vissa diskussioner om den nya kyrkans placering beslutades att Hults nya kyrka skulle byggas på mark som donerats av gästgivaren Johan Abrahamsson strax norr om den gamla kyrkan. Ritningarna till den nya kyrkan upprättades troligen av arkitekt Axel Nyström vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Vissa avsteg gjordes från ritningarna i samband med att kyrkan byggdes under perioden 1839-41 där bland annat tornet gavs en annan utformning än vad Nyström avsett. När den nya kyrkan stod färdig revs den gamla medeltida kyrkobyggnaden och delar av inventarier och inredning fördes över till den nya kyrkan.

En orgel införskaffades tidigt till kyrkan, den tillverkades 1841 av orgelbyggaren Sven Nordström i Norra Solberga. Orgeln placerades på läktaren längst bak i långhuset. Efter 25 år var orgeln i behov av justeringar vilka utfördes av samme Nordström som byggde den. År 1892 installerades kaminer för kyrkans uppvärmning och 1906 plockades den ursprungliga altarprydnaden ner och ersattes med den gamla kyrkans altaruppsats från 1673.

År 1928 genomfördes de första större arbetena i kyrkan, tyvärr gjordes dessa arbeten utan vederbörligt tillstånd från myndigheterna vilket föranledde en flitig brevväxling innan myndigheterna lät saken bero. Vid restaureringen ommålades interiören i vitt med en oljemålad bröstning med marmorering i brunt och grönt. Bänkinredningen byggdes om för att göras mer bekväm, samtidigt lades ett nytt golv inne i bänkkvarteren. I korabsiden och över korväggens frontoner målades bibelspråk. Mindre arbeten gjordes 1936 då kyrkan fick nya innerdörrar, fyra år senare fick kyrkan ny takpanel och sakristian målades om. År 1950 moderniserades kyrkans värmesystem då kaminuppvärmningen ersattes med elektrisk uppvärmning och elektrisk belysning installerades.

Nästa stora restaurering skedde 1963-64 efter program av Johannes Dahls arkitektbyrå, Tranås. Arbetena omfattade både yttre och inre åtgärder. Exteriört gjordes putslagningar och ett nytt räcke monterades i tornlanterninen. Fasaderna avfärgades, möjligtvis användes KEIM-silikatfärg vid måleriarbetena. Invändigt ommålades kyrkorummet om i en ljusgrå kulör och en av sidoentréerna sattes igen och i dess läge placerades den gamla kyrkans predikstol som prydnad. Vid den andra, kvarvarnade sidoentrén flyttade altaruppsatsen från 1673 och en ny altarprydnad i form av ett krucifix placerades på altaret. Både bänkinredningen och orgelläktaren byggdes om men behöll i stort sina ursprungliga uttryck, under orgelläktaren gjordes en läktarunderbyggnad där två mindre samlingsrum förlades. Efter det att altaruppsatsen flyttats till sidoentrén upplevdes korabsiden såsom tom och naken varför två dekorativa målningar utförda av konstnären Folke Eriksson, Bankeryd, sattes upp där. Orgeln renoverades av orgelbyggare R Jacoby, Farsta. År 1970 installerades toalettutrymmen i kyrkans förrum och två år senare lades kyrkans tak om med falsad kopparplåt, samma år införskaffades en kororgel till kyrkan.

I slutet av 1970-talet byttes alla ytterbågar ut mot nya som glasades med det gamla glaset i blyspröjsar. År 1983 plockades altarkrucifixet från 1960-talets restaurering bort och altaruppsatsen från 1600-talet placerades åter på altaret, fem år senare renoverades Nordströmsorgeln efter ett program av orgelkonsult Carl-Gustaf Lewenhaupt. Den senaste restaureringen utfördes 2004 då innertaket torrengjordes och väggarna avfärgades invändigt, förgyllningen i pilastrar och pelare rengjordes och korgolvet slipades och lackades.