Stäng fönster ANEBY BREDESTADS KYRKA 1:1 - husnr 1, BREDESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BREDESTADS KYRKA (akt.) | |
| 1997-05-12 |
| Historik |
|---|
|
Om Bredestads kyrkas äldsta historia är fortfarande mycket okänt. Enligt en beskrivning från 1829 kallar man den i trakten för "offerkyrka" och utifrån detta drogs då slutsatsen att kyrkan, speciellt koret, skulle ha sitt ursprung i ett hedniskt "avgudahus" eller offerkyrka. Några belägg för detta finns dock inte utan troligen har traktens dåvarande vana att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken för att genom vattnet bli botad från sjukdomar, speciellt vid midsommartid. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Vid ett prostting i Bredestad 1696 skrevs det in i klockarens arbetsinstruktioner att han skulle svara för och redovisa offergåvorna. Liknande offerkyrkor förekom på ett antal ställen i Sverige, men främst i Småland och Västergötland och är helt och hållet en efterreformatorisk företeelse som florerar under 1600- och 1700-talet, ibland under längre tid. Kyrkan förmodas ha uppförts under tidig medeltid, med långhus, ett grunt kor och halvrund absid i öster. Långhuset byggdes till mot väster under 1690-talet, möjligen som ett resultat av alla offerpengar som skänktes till kyrkan. Den västra delen försågs då också med torn med en klockformad huv och spetsig spira. Fram till 1890-talet var kyrkans tak klädda med spån vilket syns av spikmärken på underlagsbrädorna på vinden. Väster om södra ingången inne i kyrkan finns en ristning i kalkputsen som tillkom vid restaureringen 1963. Den markerar på södra och norra långväggen skarven mellan det äldre långhuset och dess västra tillbyggnad från 1690-talet. De senaste renoveringarna har inte framhävt eller själv satt någon enskild tidsprägel på interiören utan istället har de varit återhållsamma och låtit kyrkans inventarier och inredning prägla kyrkorummet. Takmålningarna är troligen utförda några decennier efter kyrkans Wisteniusorgel från 1753 som präglar den västra delen av kyrkan. Orgelverket ändrades 1945, samtidigt återskapade man den ursprungliga färgsättningen av orgelfasaden. Predikstolen är enligt inskription målad 1648 och utförd av en okänd mästare. Från 1697 är den rikt skulpterade altartavlan som nu är upphängd på norra långhusväggen. Från kyrkans äldsta tid hänger ett triumfkrucifix från 1200-talets slut över triumfbågen. I koret finns också ett brädtak med en inramad marmorering av samma sort som i långhuset. Korfönstret på östra väggen är en glasmålning från restaureringen 1922, gjord av Ove Leijonhufvud och Yngve Lundström och utförda av N P Ringströms glasmästarverkstad i Stockholm. Övriga åtgärder under 1900-talet omfattade främst vård- och underhållsåtgärder samt förbättrade värmesystem. |
