Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GISLAVED ÖRERYD 12:1 - husnr 1, ÖRERYDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÖRERYDS KYRKA (akt.)
1997-04-23
Historik
1738 utdömdes den gamla kyrkan och ombyggnad föreslogs. Trots extra ordinarie kollekter från pastoratet kom nybygget inte att starta förrän 1744. Brist på medel gjorde att den nya timmerkyrkan inte kunde fullbordas förrän 1750. Byggmästare var Jon Andersson från Hammelsbo i Åsenhöga. Häradsmålare Olof Berggren utförde figurmålningar på vägg och läktarbröst i enkel allmogestil. 1763 sammanbyggdes en äldre klockstapel (från 1600-talet och ombyggd 1719) med kyrkans västgavel såsom ett torn. Ett vapenhus inreddes i dess bottenvåning. Detta och bänkinredningen målades 1766 av häradsmålaren och bildhuggaren Sven Nilsson Morin. Denne utförde 1768-69 en altaruppsats. Först 1772 iståndsattes läktaren med stolpar av kyrkvärden Eric Danielsson i Alabo. 1785-86 omspånades kyrkan och rödfärgades 1793-94 av Sven i Kulshestra. 1806 färdigställdes en predikstol av Morin i gustaviansk stil. Denna hade dock beställts redan 1775. Sannolikt är det vid denna tid som kyrkorummet fick sin gustavianska prägel med pappspända väggar, pilastrar och stora rundbågsfönster. Den allmogemässiga målningsskruden doldes. Tornet ommålades 1830. Sannolikt är det i samband med detta som kyrkan fick sin vita locklistpanel. Årtalet 1832 står målat på brädfodringens insida i tornet. Den vita panelen syns på en teckning från 1887.
Sakristian ombyggdes 1863 och altarringen nygjordes 1876. 1889 installerades en orgel, byggd av E A Setterquist & son, Örebro. Hela kyrkan ommålades 1893, varvid interiörens väggfält försågs med schablonmålade listverk. Taktäckningen av spån på tornet och tegel på övriga kyrkan ersattes 1908 av galvaniserad plåt. Under tidigt 1900-tal synes enligt äldre fotografier en ny öppen bänkinredning ha införts. 1923 ommålades interiören av målarmästare C J Rolander, Klevshult. Det sena 1800-talets målade listverk övermålades. Interiören fick en grön färgton medan predikstolens ursprungliga färger framtogs. 1925 ommålades exteriören av målarmästare Malkolm Johansson från Hansabo. 1940 installerades elektrisk belysning och 1948 elektrisk uppvärmning.
1960-61 företogs en restaurering under ledning av arkitekt Lars Stalin. Denna föranleddes av ett ommålningsbehov, medan kyrkan i övrigt var i gott skick. Målet var att lyfta fram interiörens gustavianska prägel. Väggarna försågs med ny spänd papp. Det tidiga 1800-talets färgsättning återskapades på väggar och tak. Konservator Sven Wahlgren tog fram äldre färgskikt på taklisten. Skador retuscherades. Predikstol och altaruppsats rengjordes. Allmogeframställningarna på läktarbröstet togs fram liksom rester av takmålningar på bräder i vapenhuset. Långhusets kamin slopades och ersattes av en dopplats. Golven slipades och fernissades. En ny "tung" bänkinredning tillverkades, vilken skulle framhäva rummets "lätta" väggar. Korbänkarna togs bort. En äldre altarring återbördades och öppnades på mitten. Sakristian försågs med ny skåpsinredning. Förrådet söder om vapenhuset omdanades till toalett. Tornkammaren utanför läktaren iordningställdes som ett litet museum. 1965 införskaffades en ny dopfunt, ritad av Adolf Niklasson. 1974 byggdes ett nytt orgelverk av Västbo orgelbyggeri, Långaryd. 1999 borttogs två bänkrader under läktaren för att ge plats åt kapphängare och en runristad gravhäll, tidigare förvarad i SHM.